Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

I dag skulle jag vara hundvakt till världens bästa Iza medan hennes husse, matte, lillmatte och lillhusse åkte slalom och bräda. Men när vi vaknade var det -20 grader ute. Lite väl kallt för slalom! Jag ringde och frågade brorsan om de skulle åka och hörde en mycket bestämd 6 och ett halvtåring säga "Vi ska åka!!!" Men i det här fallet fick hon inte som hon ville! Så nu sitter jag här med datorn i knät. Sambon ligger med sin Ipad i sovrummet. Han är lite sliten i dag efter utekvällen i går. Tycker mest synd om den tjej de skulle tacka av på hans jobb. Hon fick åka hem nästan på en gång när de kom ut på krogen för de hade hällt i henne så mycket sprit att hon kräktes i en snödriva... förstår inte det där att det ska vara så roligt att hälla i någon så mycket sprit att de mår dåligt. Hur kul hade hon i går kväll då? Det hade väl varit bättre att hon fått lagom mycket att dricka så att hon hade kunnat ösa med sina arbetskamrater på dansgolvet en sista kväll innan hon bytte jobb? Nej, då. De jobbade hårt allihopa på att bjuda henne på shots och drinkar så att hon blev dyngpackad och fick sätta sig i en taxi och åka hem. Visst man avgör själv vad man dricker men hon är en snäll tjej som gärna vill göra folk till lags... och inte var otrevlig. Skäms på dem som prackade på henne en massa sprit!

Nu blev dagens agenda helt tom fram till middagsdags då vi åker till sambons moster och morbror på middag. Lite svårt att veta vad man ska göra när det är så kallt ute. Kanske får man packa på sig en massa kläder och gå en promenad i alla fall.

Läser en rolig bok just nu.:
"Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann." Blir lite fascinerad av Jonas förmåga att fantisera! Om man bara inser att det är en skröna och tar det för en rolig berättelse så är den fantastisk! Jag vill aldrig bli hundra år! Även om den här hundraåringen verkar ganska pigg och vital för sin ålder. Tycker inte det där med att bli gammal verkar vara någon hit.... kanske beror det på att jag ser hur slitsamt pappa har det med att huvudet inte längre hänger med. Men vi avgör ju inte själva hur länge vi får vara med... så det är ju bara att ta en dag i taget och göra det bästa av den! Jag har det ganska bra här i soffhörnet så jag blir nog här en stund till!