Bättre att vara på jobbet just nu

Det är bara att konstatera att jag mår bättre på jobbet än hemma just nu. Där är det så intensivt och allt bara rullar på. Hinner inte tänka så mycket där och det är full fart hela tiden. Jobbade över en och en halv timme idag och det blir lätt så när man har fullt med utvecklingssamtal på eftermiddagarna. Man måste ju planera jobbet under dagarna också. En arbetskamrat och hennes man skjutsade hem mig. Jag hade tänkt gå ifrån dem för de bor bara ett par kilometer från mig och då hade jag fått en promenad på en gång. Men det gick de helt enkelt inte med på så jag fick skjuts hem till dörren... nu är frågan om jag kommer ut något ikväll... känns väldigt tveksamt. Sambon kom hem med blommor och en lyxig duschcreme eftersom jag har namnsdag idag. Härligt att bli lite bortskämd! Dessutom har han handlat och jag tror att det blir sushi till middag. Verkar bli en helt OK kväll också.

Jag ringde områdeschefen i dag och vi fick bestämma i stort sett själva när pappa skulle flytta in. Vi fixar i lägenheten under nästa vecka får vi se om det blir i slutet av nästa vecka eller veckan därpå han flyttar. Brorsdottern gillade inte planen om att lämna honom där och sedan inte hälsa på på 14 dagar... men vi får väl se hur vi gör. Tror kanske att det är det snällaste sättet att göra det på ändå.

Skidor, skidor, skidor

Om man, som jag, inte varit riktigt pigg i helgen så har det ju funnits skidtävlingar att se på TV i alla fall. Har alltid gillat skidåkning och just nu är det ju jätteroligt att titta när vi har så många bra svenska åkare. Blir lite sugen på Åre när man ser bilderna därifrån. Det är jag väl alltid förresten, sugen på att åka till Åre. Det skulle verkligen vara en dröm att ha en bostadsrätt eller något där uppe. Men... det förblir nog en dröm lääänge än! Billigt är ju inte precis ledordet i Åre. Vi får väl se om vi hamnar där på sport- eller påsklov. Vi var ju upp efter nyår och sambon var upp en sväng i januari också. Nu är han ju i Vemdalen så han gillar verkligen att åka skidor.

I dag är det annat åka på gång. Har en gammal barndomskamrat som har tagit över sitt föräldrahem och hon anordnar pulkaåkning en dag per vinter i backen hemma hos sig själv med korvgrillning och lite trevlig samvaro. Känner mig lite piggare i dag så kanske... har inte bestämt mig ännu. Ska brorsan och brorsdottern dit kan det hända att jag följer med. Jag har ju inga egna barn att "släpa" med mig. Sambon kommer hem under dagen men han har inte sovit på nätterna den här resan heller så han vill nog vila lite när han kommer hem. Tror det har blivit någon låsning så han spänner sig när det är dags att sova.... eller så är det så att han har svårt att sova utan mig ;)

Veckans sällskapsdam.

Ögat blev lite mindre svullet under dagen så jag åkte till pappa och han käkade middag och jag lunch. När jag kom låg han i sängen, två på eftermiddagen. Som tur var hade han nog precis gått och lagt sig så han sov inte. Jag bad honom komma ner och vara lite trevlig nu när han hade främmande och det hade han ju inget emot. Dessutom hade jag med mig brorsans hund eftersom de skulle på travet och hon skulle vara ensam hemma. Då var det ju bättre att hon var med mig och pappa än att vara ensam hemma i flera timmar. Det står väldigt högt på min önskelista att skaffa en hund. Men att ha en hund när både jag och sambon är borta i över 8 timmar varje dag känns inte schysst mot hunden. Även om den skulle vara på hunddagis. Hundar och pappa går också väldigt bra ihop så hon lade sig under bordet med huvudet på pappas fötter. Där satt han och tyckte att det var riktigt härligt!

När vi ätit frågade jag om vi skulle gå och hämta mjölk. Pappa får fortfarande mjölk från mina bröders ladugård. Det ville han direkt idag när hunden var med. Så idag har han både fått middagssällskap och promenad. Dottern har skött sig ;) När pappa väl var hemma igen tog jag med mig hunden och gick på en längre promenad. Det är något skit i kroppen för även om det inte var superjobbigt att gå så var jag helt slut efteråt. Nu kliar och svider ögat som sjutton och jag sitter och brottas med mig själv om jag ska se melodifestivalen eller inte. Har gjort en liten snacktallrik med smetana (laktosfri, hur god som helst från Valio) lite citronskal och saft, salt och peppar, rödlök och kräftstjärtar med majschips att dippa till. Ljuvligt gott! Någon dans verkar det inte bli med det här ögat och den här orken. Orkar inte heller umgås så mycket så det får bli datorn eller någon Voddler film. Tror inte jag orkar med melodifestivalen. Till skillnad från alla andra (verkar det som) tycker jag att det är ganska tråkigt.

Inte 23 längre

Sitter med dator ni knät och en varm kompress på ögat. Vaknade och var svullen i ögon hålan och på sidan om ögat också. Vageln verkar frodas! Hade tänkt gå ut och dansa ikväll men om svullnaden inte lägger sig så tror jag inte att jag får dansa så mycket... skärms nog mest! Ja, dansa mycket tror jag kanske inte att jag får göra ändå... det är lite klurigt det där med Norrländsk styrdans. Om man inte är ute ofta och visar att man kan dansa och har sina "indansade" partners så får man oftast inte dansa så mycket när man kommer ut. Tvärtrist men så är det. När jag var ute som mest (ca 3 gånger per vecka) dansade jag väl sällan med någon ny när jag väl hittat ett gäng killar som jag tyckte var duktiga att dansa. Men det kom nya och bjöd upp för jag var ett känt ansikte och man "visste" att jag kunde dansa. Sedan är jag lite för stor för att vara riktigt poppis. Jag är inte under en och sextiofem och har inte storlek 34-36. De tjejerna får dansa mest för det är enkla att styra runt. Jag är en och sjuttio och storlek 40 så jag är ju inte jättestor men... när det gäller dans så är jag ett par storlekar för stor för att få dansa även när jag inte varit ute på ett tag. Jag måste mera dansa in mig för att få dansa. Mina egna ihopsnickrade teorier om dans... jag kanske har helt fel.

Kollade in Facebook alldeles nyss och blir så fascinerad att jag har så många fb vänner som löser melodikrysset. Det ser jag lite som något som äldre människor gör men när jag funderar över det så inser jag ju att jag är medelålders... så det kanske är dags att börja lösa medlodikrysset och se på Antikrundan. Mitt huvud hänger inte med på att min fysiska ålder är så pass hög som den är. Nejd, skämt åsido ska man väl göra det man känner för och melodikrysset är inte något som passar mig. Jag håller mig till vanliga korsord och sudoku. Antikrundan borde man kanske se för att försöka lära sig något. Har ju en dröm om att blanda inredningen mera med gamla saker men jag har inte tålamod att springa på loppisar och leta.

Vagel i ögat

Vaknar med en stor vagel i ögat... ont gör det och jag är alldeles svullen runt ögat. Känner mig lite allmänt sliten i kroppen så någon skit är det väl.. men jag har ingen feber så det får jag vara glad för. Är också glad för att det är lite varmare. Minus 31 igår var ingen höjdare när jag skulle åka till jobbet. Kändes som det var en traktor och inte en BMW jag rattade... Solen skiner där ute och jag tror att jag ska klä på mig och och en långsam promenad och se om kroppen vaknar till liv lite.

Borde kanske åka till pappa men med sambon borta kan jag ju åka dit i morgon också... resten av familjen ska väl på trav i morgon. De är ju travtokiga. Jag kan också gå på trav... om det är varmt och skönt ute eller möjligtvis om det var någon som dragit ihop ett gäng och beställt bord i restaurangen. Det händer inte ofta så då får travet vara för min del. Då kan det ju vara bra om jag hälsar på pappa lite då när ingen annan har tid att hälsa på honom. Nu rasar snön från räcket på balkongen. Härligt med lite värme!

Vakuum

Just nu jobbar jag och sköter det absolut viktigaste, som att betala pappas räkningar och sköta mig själv med mat, sömn och dusch men i övrigt befinner jag mig i någon form av vakuum. Stackars sambon har fått sköta allt vad det gäller markservice hemma. Han har diskat, tvättat och hållit undan medan jag har "rymt" bakom datorn eller med TV tittande. Det har helt enkelt varit för mycket en tid så jag har varit tvungen att koppla bort tror jag. Började göra lite listor hos pappa i dag med vad som behöver göras men inget blev gjort. Det blir kanske så till slut att det bara blir nog och man måste stänga ner ett tag. Jag är glad att det är så och inte så att jag går ner mig och blir sjuk och inte kan sköta mitt jobb. Jobbet känns helt OK nu när jag har fått lite hjälp där. Sedan får vi väl se hur det blir i framtiden med lärarlicenser och allt..

Önskar att någon från boendet kunde ringa och berätta datum för flytt och så. Skulle kännas bra med en "deadline". I dag hade inte hemtjänsten lyckats duscha pappa och det känns ju inte bra. Hoppas någon av dem som har bra hand med honom kommer i slutet av veckan så han blir tvättat och får rena kläder i alla fall... tänk när jag inte behöver hålla koll på sådant där längre, vad skönt det ska bli!

Men som sagt, jobbet går bra. I dag hade jag ett bra föräldrasamtal med hjälp av tolk. Alltid spännande att ha samtal med tolk för det gäller ju att tolken och föräldern funkar ihop också. Här kände föräldern och tolken varandra och det blev ett väldigt avslappnat och bra samtal. Komplimanger fick jag också och det är ju alltid kul!

Sambon åkte till fjällen med jobbet i dag så jag har en lugn helg framför mig. I morgon ska jag lära mig programmet till de Interaktiva klassrum vi ska få till skolan. Sedan får vi se om det blir lite dans på lördag kväll. Det beror helt på hur jag känner mig.

Undrar om man har något jobb till hösten...

Nu överdriver jag lite men... den här nya lärarlicensen ställer till det lite för mig. Jag har nämligen inte "rätt" utbildning för det jobb jag har. Jag är fritidspedagog i botten och då hamnar man väldigt tokigt till när det gäller den nya legitimationen. Sedan är jag ju specialpedagog också och IT pedagog men... grundskollärare är jag ju inte. Men jag ser det lite som att om jag inte får vara kvar på mitt nuvarande jobb så är det väl dags för mig att göra något annat. Så om något har ett jobb till övers är jag kanske intresserad. Börja jobba som fritidspedagog ser jag inte som ett alternativ i alla fall! Jag har haft mina år på fritids och det är inte ett jobb jag brinner för. Att hjälpa barn läsa och räkna är ju det jag vill göra. Kan jag inte göra det så vill jag hellre göra något annat som har med inlärning att göra. Utbilda vuxna vore roligt!

Utloggad från omvärlden

Känner mig helt bortkopplad och avstängd ikväll. Sitter med datorn i knät och är knappt medveten om vad som händer runt omkring. Sambon hängde tvätt och jag märkte det inte förrän det var klart... och det var inte för att slippa ;). Är nog bara stopp ikväll. Blir bättre en annan dag. Ganska skönt att bara sitta och surfa runt på olika bloggar eller spela meningslösa spel online. Det har varit intensiva dagar och de tar väl ut sin rätt.

Har världens bästa sambo när man har sådana här dagar. Han har inga krav på att jag ska hjälpa till och blir inte sur för att jag inte gör något när han fixar och donar. Där är jag inte alltid lika storsint. Men jag försöker bli bättre på det för är man trött måste man ju få ta det lugnt ibland och det jämnar väl ut sig så småningom.

Drömmer en massa tok på nätterna just nu. Bearbetar väl det som är på gång...inatt var pappa på bröllop utan byxor och med ett snöre runt snoppen och någon grej som hängde i snöret och dinglade. Jag skämdes så jag höll på att dö. Bearbetning på hög nivå tror jag... men det är väl inget att göra åt utan bara att acceptera att det lätt blir så när man är dement att spärrar släpper...

Full fart mot helgen!

Visst är det en cool bild? Det är en webbsida som heter Big Huge Labs där man kan göra bildredigering direkt på webben. Väldigt smart tycker jag!

Då var första dagen på veckan avklarad så nu är det snart helg igen... så känns det i alla fall. Det går så oherrans fort! Lång första dag dessutom med möte mellan halv fem och halv sju. Vi diskuterade regler och det är inte alldeles lätt. Det är en del i vår likabehandlingsplan och den tycker jag har utvecklats på ett bra sätt. Det är mera ett levande dokument som vi verkligen jobbar med tillsammans med personal, elever och föräldrar. Förut var det mycket ett dokument som bara skulle finnas men som inte berörde det dagliga arbetet utan mera om det inträffade någon allvarligare incident.

Ibland sliter man sitt hår lite som pedagog. I dag skulle jag räkna med två flickor och träna på större tal. Vi räknade 197, 198, 199 och 102... hela tiden blev det fel när vi skulle byta hundra tal... tillslut fick jag springa in i grannklassrummet och hämta hundratavlan i det klassrummet också och visa att det var två 100 tavlor. Blir lite jobbigt när vi närmar oss tusen och jag ska springa runt och hämta tavlorna i alla klassrum ;). Nej, skämt å sido var det nog vad som behövdes. Det blev tillräckligt konkret. Hoppas att det sitter lite bättre nästa gång vi testar.

Idag har jag tackat ja till boendet och meddelat hemtjänstens områdeschef att pappa ska flytta snart. Bad henne om ursäkt å pappas vägnar för hans "gubbsjuka" men det var så vanligt så hon bara skrattade åt det. Skönt det i alla fall! Har funderat på att plocka ihop det som ska flyttas dela upp det och lämna det till mina bröder när märklapparna kommer så får de fixa det... för om jag packar allt och funderar över vad som ska packas och eventuellt handlar nya saker så får det fixa detta med märklapparna. Allt ska ju märkas, varje lite prydnadssak, kalsonger... allt!

Nu ska jag vila hjärnan lite med Top Model och sedan blir det klass 9A på webb TV!

Min pappa = en fulgubbe

Det är inte roligt när en människa i ens omgivning får Alzheimers och tappar mer och mer av sina minnen och klarar mindre och mindre själv. Men det är ännu mer otäckt att den människan ändras som person. Vi har väl tur att min pappa inte är aggressiv. Det händer ju till och med att de slår hemtjänsten och anhöriga. Men pappa vore deprimerad om han inte gick på antidepressiv medicin Kanske inte nu när demensen har börjat gå så långt men medan han var medveten om hur tokigt det blev och hur glömsk han var. Då satt han och sa att han ville dö varenda dag.
Nu är han mera åt andra hållet. Vi har märkt mer och mer att han blir nästan manisk i sitt skämtande om sex och även om han inte anser sig vara kapabel till något sådant längre, mycket gärna pratar om det och kastar ur sig plumpa kommentarer. I dag när tjejen som som skulle fixa middag till honom kom frågade han om hon kunde komma och hjälpa honom på toaletten och då berättade hon att i morse hade han försökt ta henne som var där då på brösten... Usch, vad vi skäms, mina bröder och jag. Visst vet vi att det är sjukdomen som ställer till det men... vi skäms ändå. Det är ju hemskt att de som jobbar med min pappa ska behöva stå ut med något sådant. Det är säkert inte första gången men ändå...

Hade tänkt börja lite lugnt med att kolla igenom pappas saker och se vad vi (läs jag) behöver fixa innan han flyttar men i dag har jag: bakat blåbärsmuffins, fixat middag med fläskfilé och broccoligratäng, bäddat rent till pappa och tvättat hans täcke, gått igenom lakan och handdukar och börjat packa, lagat tre par byxor, dammsugit källaren, diskat och sedan tagit en promenad. Inte så lugn start men källaren var så dammig att det var svårt att tvätta där utan att städa innan. Det som är lite trist är att när man kommer hem får man diska och tvätta hemma också. I morgon ringer jag och tackar ja till boendet och sedan har vi cirka 14 dagar på oss att ordna rummet. Mina bröder inser nog inte riktigt hur mycket jobb det är med kläder och allt annat runt omkring. De tror att det är lite möbler som ska fixas men det är ju så mycket mer. Lakan, handdukar, dukar, gardiner, tavlor, rakapparat och sådan saker, lite saker till köket så vi kan dricka kaffe när vi kommer och hälsar på etc. Får nog börja göra listor så vi får med allt! Undrar om jag har något speciellt inplanerat i morgon? Min arbetsalmanacka är försvunnen... så jag har ingen aning!

Bedövande vacker men fullständigt iskall.

- 29 grader visade termometern i morse, så det där med att åka slalom verkade som överkurs. Sambon jobbade ju så han var tvungen att åka men jag valde att bege mig till IKEA och köpa ett bord till pappas nya lägenhet. Men när jag lastade av det hos brorsan så tyckte svägerskan och brorsdottern att vi skulle åka till backen och åka lite pulka i alla fall. Så efter att ha druckit en kopp kaffe med pappsen och fixat lite gav vi oss iväg. Solen fullkomligt strålade och det var så vackert att det nästan gjorde ont. Två madrassåk i backen och lite grillad korv, kanelbulle och frusen festis senare var brorsdottern lite frusen så vi åkte hem. Hon var så sur över att hon inte fick åka slalom. Men att hyra skidor för ett par åk verkade lite tokigt. Ännu värre blev det när bästa kompisen var där och åkte. "Kan jag inte få låna hans grejor?" frågade hon och pekade på sambon. Att de skulle vara för stora hans pjäxor och skidor hade hon inte en tanke på bara hon fick åka... När de släppte av mig hemma passade jag på när jag ändå var påbyltat och gick en lång promenad. Där solen låg på var det faktiskt helt OK trots att det fortfarande var minst -15 grader.

Jag stannade till och köpte lite ryggbiff till middag, hade tidigare köpt en flaska Amaronevin på systemet, så ryggbiff med roquefortsås och klyftpotatis var min plan. Men... när jag kom hem och hade duschat ville sambon gå på Allstar en sportbar här i stan så det var bara på med långkalsongerna igen och promenera iväg. Det lät ju roligare än min hemmamiddag så biffen hamnade i frysen. Vi fick det sista lediga bordet på restaurangen och en trevlig stund. Men kallt var det där också så fort någon gick i ytterdörren. Vi stannade och köpte vispgrädde på väg hem och roddade ihop ett par irish när vi kom hem halvt ihjälfrysna ;) Melodifestivalen var inte mycket att hänga i julgranen ikväll. All tid ute i kylan börjar kännas nu så fast det är ganska tidigt tror jag att kudden får sällskap ganska snart!

äntligen fredag

Varför??? Har vi TVn på Let´s Dance??? Ingen av oss tittar på det och jag tycker mest det är tramsigt. Ändå är det den kanalen som står på. Sambon sitter och leker med sin senaste leksak, en Iphone. I går kväll hade han jätteroligt när han hittade en app med knappar på olika sorters fisar... min kollega frågade hur gammal han är, fem eller? i dag. Kanske har han inte kommit ifrån kiss och bajsåldern ännu. Inser hur otroligt ljudkänslig jag är. Jag håller på att bli tokig av alla dessa ljud. Men jag förklarade hur jobbigt jag tyckte att ljuden var i dag när sambon kom hem och stod och viftade med telefonen och den lät som en piska. Han tyckte det var ascoolt och jag höll på att rasa sönder av irritation. Men när jag förklarade att jag har jättekänsliga öron så förstod han och nu sitter han med hörlurarna på. TACK! Själv letar jag märklappar att stryka på på Internet. Får väl se vad jag hittar.

Min dag har varit lite bakvänd med en lugn morgon men bara lite datorjobb och sedan rullade jag långsamt igång med lite städning. Sådant där tråkigt som att skura toaletten, diskbänken, skura skåpet under diskbänken etc. Men nu är det städat för helg i hushållet! Sedan hade jag ett möte mellan halv tre och halv fem. Vi datautbildare är lite knäppa och har lagt våra träffar på fredag eftermiddagar. Då har ingen av oss undervisning så då kan alla vara med. Surrigt och lite ostyrigt med yviga diskussioner kännetecknar våra träffar. Det är inte ett lätt gäng att få någon struktur på. Men vi har ganska trevligt tillsammans också. Till våren ska vi få åka iväg till huvudstaden för lite mässa. Jobbet betalar! Det är jag inte bortskämd med eftersom jag alltid varit kommunalt anställd. Ska bli riktigt roligt!

När jag kom hem bar jag ut all sopsortering. Bland det värsta jag gör men det är skönt när det är gjort. Däremot gillar jag att skotta snö så sedan gav jag mig ut och skottade parkeringen. Börjar bli svårt att hitta plats att lägga snön... och sedan skickade jag ett sms till sambon att nu var det städat och parkeringen skottad så nu kunde han komma hem :)

Men han fick handla och kom hem med tulpaner så han skötte sig han också ;) Till middag gjorde vi något som jag absolut kommer att göra fler gånger. Kelda har en Thaisoppa som är väldigt god och i den lade jag äggnudlar, lax, sockerärtor och röd paprika. Till serveringen hade jag lite räkor och limesaft. Riktigt gott! Lite färsk koriander hade ju varit pricken över iet men närbutiken hade ingen sådan. Om termometern stiger lite tills i morgon blir det slalom!

Möte med föräldrar

Det är dags för terminens föräldramöte. Skall snart sätta mig på bussen och åka tillbaka på jobbet. Om det nu går några bussar. Har väntat minst en halvtimme både på väg till och från jobbet i dag... en timmes väntande på buss när man kunnat göra annat... trist när vädret ställer till det! Får väl hoppas att det kommer någon lite snabbare nu... men bäst att ta till lite extra tid. Sedan hoppas jag få lifta med några som bor i min hemby för att äntligen få igen bilen från verkstaden. Den skulle ju varit klar i måndags kväll men... det gick ju inte riktigt som han tänkt sig. Vi får väl se hur många miljoner det kommer att kosta oss ;).

Brorsan var och hälsade på på boendet idag och det hade varit trevligt. Han pratade också med en i personalen om själva flytten. Det bästa när det var svårt att få personen i fråga att själv inse att hon eller han behöver flytta var att ställa i ordning rummet med allt klart. Åka ner för att fika och sedan smyga iväg därifrån och inte komma tillbaka på fjorton dagar. Hur ska jag fixa det? Var min första tanke. Men jag inser ju att det kanske är det bästa för pappa. Precis som med småbarn att de får vänja sig vid miljön och personalen utan inblandning av oss i familjen.

Just nu tittar jag på en plats i solen och LÄNGTAR bort. Kanske ska passa på när jag inte har någon pappa att hälsa på ;) Lite solsken och varma bad vore verkligen helt rätt just nu. Men tjänstledigt utan lön för att åka känns lite tungt... det blir liksom dubbla kostnader och hitta en resa till bra pris på sportlovet är inte lätt... det är väl bara att bita ihop... och njuta av livet här hemma. Det är ju helt OK det också! Mot jobbet igen!

Lillördag

Brorsdottern hade lärt sig av sin lärare att onsdagar brukar kallas för lillördag, då måste det ju vara en dag när man fick äta godis... vi höll inte med hennes pappa och jag ... dessutom var det orättvist att jag fick köpa kakor på affären och inte hon... och det är det kanske men jag köpte kakor till mina arbetskamrater. Jag kom för en gångs skull ihåg att jag skulle köpa med mig något. Brukar vara dålig på det men smakar ju gärna när någon annan har med sig något. Så det är nog verkligen min tur nu. Brorsdottern fick nöja sig med någon gammal godis hon hittade i bilen... men det är inte alls synd om henne.

Har spenderat eftermiddagen med min brorsdotter, brorsson och storebror. Bjöd helt fräckt in mig själv på middag efter att jag hämtat brorsdottern, åkt buss och hämtat bilen på sambons jobb, som vi lånade av dem igår, och kört hem den. Väl hemma hos brorsan kom granntjejerna i en stund så vi hade ett litet minidagis. Hon som snart är fyra är en tjej som det är full fart på. Men hon gillar undertecknad! Hon kom och kastade sig i min famn så jag nästan föll omkull. En promenad med hunden och en snabb sväng till pappa hann jag också med. Brorssonen är duktig på att laga mat och jag fick en god carbonara. Efter en snabb sväng på affären så sambon och jag hade någon frukost i morgon ställde jag matkassen i trappuppgången och tog en promenad i snöfallet. Härligt vackert men det börjar väl bli nog... gatorna blir smalare och smalare av all snö... I morgon tar någon av mina bröder med sig pappan till boendet igen och efter det skall vi bestämma hur vi ska göra. Jag håller tummarna för att det blir flytt. I dag var han vaken pappa när jag kom dit men... sitta där vi köksbordet vad ger det då?

Trötter

I dag har jag känt att jag lever. Vi har kallat in förstärkning på skolan fram till påsklovet eftersom vi har ovanligt många elever och har svårt att hinna med oss. Hon började idag och vi hade lyckats glömma bort att hon skulle komma för det har varit så mycket annat. Det innebar att jag idag samtidigt som jag hade mina egna lektioner att tänka på skulle, snabbt som bara den, tänka ut vad och vilka hon skulle jobba med. Vi fick till det hyfsat och nu har vi en plan för fortsättningen men det blev en ovanligt intensiv skoldag. Dessutom hade jag lyckats dubbelboka mig på eftermiddagen så jag hade ett föräldrasamtal och ett annat möte samtidigt. Men det gick hyfsat för föräldrarna var tidiga så jag var bara fem minuter sen till det andra mötet. Lite stressad blir man i alla fall för innan föräldrasamtalet hade jag ett möte med chefen också... så det har gått i turbofart hela dagen. Efter jobbet promenerade jag mot min hemby för att låna brorsans bil. Vi har lämnat in vår på verkstad så det är tur att man har någon som man kan låna bil av ibland. Känns lite surt att behöva lägga pengar på att laga bilen när vi vet att vi snart ska sälja den... men den ska besiktigas och den går inte igenom utan att vi fixar styrleden....

Men nu får jag se till att slappna av och ta det lite lugnt och bilden ovan är från promenaden i lördags. Den kan man hämta kraft från för det var ju en riktigt härlig dag! När vi åkte förbi pappas hus vid femtiden var det alldeles mörkt och jag blev lite rädd att något hänt så jag vände och åkte in. Känns otäckt att låsa upp huset och gå in när man inte vet vad som väntar en. Han är ju trots allt 87 år och han kan ju vara sjuk eller helt enkelt ha dött... men på övervåningen lyste det i sovrummet och där i sängen låg han med en bok. Jag talade om att klockan bara var fem och att hemtjänsten dök upp om två timmar. Det blir ju jättetokigt om han somnar redan vid fem och inte öppnar när hemtjänsten kommer. Det blir fel hela vägen om man inte håller fast vid dygnsrytmen. Men jag fick honom inte att kliva upp och jag orkade inte ta något tjafs idag så kanske sover han för fullt nu... Vi får väl se om hemtjänsten ringer och säger att han inte öppnar... Men jag har verkligen ingen ork ikväll så det får bli som det blir...

Alla ♥-tans dag

Vi bestämde redan förra veckan sambon och jag att inte uppvakta varandra på alla hjärtans dag. Jag blir hellre överraskad en helt vanlig dag än i dag. Men sedan kunde jag inte låta bli att laga lite extra god mat, aubergine, paprika, lök, vitlök, chili, soltorkade tomater, vanliga körsbärstomater, fårost och svarta oliver tillsammans med marinerad kyckling. Blev jättegott. Recept finns inte, som vanligt när jag lagar mat går jag på känsla och vad jag har hemma. Oftast blir det ett hyfsat resultat och i dag blev det faktiskt jättebra. Men sambon var sen hem så det slutade att vi åt var för sig så... alla hjärtans dag var väl kanske inte någon hit. Men det känns helt OK eftersom vi bestämt att inte fira den. Har ett minne som är svårt att slå från alla hjärtans dag:

Min sambo är väl som killar är mest även om han är duktig på att komma ihåg födelsedagar och namnsdagar och sådant. Men sådär otroligt romantisk är han inte men det är å andra sidan inte jag heller... Men för kanske fem år sedan imponerade han. Vi hade varit på en hantverksaffär ett par veckor tidigare där jag såg ett halsband med ett hjärta på som jag blev väldigt förtjust i. Tänkte inte så mycket mer på det och alla hjärtans dag kom. Det hade snöat massor på natten så när jag kom ut till bilen var den helt översnöad. Sambon åkte buss till grannstaden på den tiden så han hann åka innan jag var vaken. Jag fick väl en kram halvt i sömnen men mycket mer pratade vi inte med varandra. När jag skottat fram bilen och öppnar dörren hänger det där i backspegeln. Det fina halsbandet med hjärtat vi sett på affären och ett jättegulligt kort. Hur gulligt som helst och svårt att toppa. Men det är ju inte de där stora gesterna som betyder mest tycker jag. Det är de där små, som att erbjuda bilen en dag när jag är extra trött och han egentligen skulle ha haft den, ringa hem ett par gånger under dagen när jag är hemma och är sjuk bara för att höra hur det är med mig och andra sådana där små och omtänksamma saker. Det är ju det som gör min sambo till min alldeles egna speciella älskling som jag är jätteglad över att ha i mitt liv!

Mätt och belåten

Vi har precis kommit hem från svärmor efter en god söndagsmiddag, rullader, något jag aldrig skulle komma mig för att göra. Det är sådan där "måbramat" som man liksom mår bra av att äta. Svärmors pojkvän dök också upp och fick lite mat. De är så söta! Är så glad för hennes skull att hon har hittat någon som håller henne sällskap och som hon mår bra av att umgås med. Men det tar lite tid att lära känna varandra och känns väl inte hundra % naturligt ännu. Det kommer väl!

Gårdagskvällen var riktigt, riktigt bra. Först tapas på Saffran och sedan hamnade vi på en bar där halva min bekantskapskrets verkade hänga i går kväll. Jag var kvällens facebook-kompis och jag tror att både sambon och jag hade trevligt! Men det känns idag för även om vi inte drack så mycket är man inte riktigt van att vara vaken till framåt två, halvtre... Nu ska jag jobba lite. Har en arbetskompis som håller mig igång med jobb... Sambon är duktig och plockstädar. Det skulle ju jag göra i fredags men... det blev skottning av parkeringsplatsen istället så vi har det "roliga" kvar... Hatar när det det blir för rörigt hemma. Men städningen får bli i morgon.

Vissa dagar bara flyter det

Vi hade bestämt oss för att vara ute i det fina vädret i dag och siktade mot Norra berget och den härliga miljön det är där uppe. När jag klädde mig fick jag leta i högen av jeans och hittade ett par som jag inte haft på länge. Insåg att jag bara haft stretchjeans de senaste månaderna och blev lite nervös när jag skulle ta på mig dessa utan strecht. De brukar kunna vara trånga ibland och nu visste jag inte alls hur jag låg till viktmässigt. Men i dag verkar vara en dag med flyt för de satt helt OK. Inte så löst att jag tror att jag gått ner något men som livet ser ut just nu är jag glad om jag behåller den vikt jag har utan att gå upp. Är tyvärr en sådan som lätt tröstäter när det är tungt... Men än så länge verkar jag inte ha lagt på mig allt för mycket i alla fall. Ska försöka hålla det så!

Efter en härlig promenad i solskenet smakade det bra med fika på café Gesällen. Dessutom hade vi trevligt sällskap. En härlig lördag med andra ord. Nu sitter vi och myser i soffan innan det är dags för middag på restaurang. I kväll blir det Saffran, en spansk restaurang vi gillar. Men VAAAD ska jag ha på mig? Önskar jag hade något nytt och snyggt men det får nog bli något som hänger i garderoben... Tråk, men det får duga om jag ska kunna spara några pengar den är månaden.

sol ute sol inne

Sol ute, sol inne
Sol i hjärta, sol i sinne.

Så känns det idag. En härlig dag med strålande solsken och bara härliga planer!
Ibland har man det väldigt, väldigt bra!!!
Ut i solen!

Mycket snö

Inte så konstigt att sambon ringde mig i morse och inte hittade bilen. Galet mycket snö har det kommit. Sedan blåste det massor så det har ju drivit också. Härligt ute var det i alla fall. Har tagit en lång promenad i solskenet.
Det var en sådan där härlig promenad i ett lugnt tempo där syftet mera var att vara ute och få frisk luft och verkligen tänka på vad vacker snön var i solen och gå och fundera en hel del. Alltså inte en promenad med motion som det stora målet utan mera en "bara vara" promenad. Sambon kom hem med en mindfulnessbok i går så jag försöker väl hänga på ;) Tror att det kan bli svårare för honom faktiskt... jag har ju trots allt fått lära mig en hel del stresshantering och avslappningstekniker av en kurator jag haft kontakt med tidigare.
Men visst är det svårt att bara vara och njuta av nuet. Behöver nog de flesta mer träning på. Skulle jag ha gjort det ordentligt skulle jag ju inte tagit med mig mobilen. Den ringde ju ett par gånger och dessutom stannade jag till en sväng på en loppmarknad och tittade efter ett köksbord till pappa... det han har nu blir för stort för den pyttelilla matplatsen. Hittade inget den här gången men det är väl bara att fortsätta leta. Som sagt att bara vara i nuet och inte låta sig bli störd är inte så lätt...

Nu har jag startat den tredje tvättmaskinen för i dag... har inte orkat något sådant under veckan. Det får bli ett litet ryck i eftermiddag med både städning, tvättning och handling. Men sedan är det helg!

Kan du gå ut och säga till dem att jag har sovmorgon?

I morse tänkte jag ta mig lite sovmorgon. Det har ju varit lite dåligt med sömn i veckan så jag ställde ingen klocka utan tänkte att jag vaknar när jag vaknar. Vakna gjorde jag redan strax efter sju av att det började klättra någon på taket. Snöskottning på gång, precis ovanför mitt sovrumsfönster. Jag bad sambon gå ut och säga till dem att jag hade sovmorgon ;) men han ville konstigt nog inte... Men då kom jag ju upp i tid i alla fall. Skönt att ha en lugn morgon utan några måsten. Har lite på att göra listan men det hinner jag med även om jag tar det lite lugnt nu.

Det ser ut att bli en strålande, om än lite kall, dag. Ska se till att vara ute och få lite sol på mig! I dag är det jag som står högst upp på prioriteringslistan. Så en promenad eller lite skidåkning, lite shopping och se till att fixa en bra bok att läsa står på programmet. Men först lite jobb och lite telefonsamtal så jag kan koppla bort helt sedan!

besöket avklarat!

Så, nu har pappa och jag varit och druckit kaffe på äldreboendet. När jag kom till pappa och sa att vi skulle åka så ville han inte åka någonstans men jag vet ju att det bara är att vara lite tuff med honom så följer han med. Han frågade vart vi skulle och jag talade om att vi skulle hälsa på på ett äldreboende. Ingen större reaktion utan bara jaha, väl där mötte Arne oss och vi blev bjudna på kaffe tillsammans med en dam och en herre. Herrn var snabb i tanken och tokade sig ganska mycket med Arne och det gillar ju pappa. Sedan kom chefen och pratade lite och frågade om vi ville titta på rummet. Pappa följde med och tyckte nog att det verkade helt OK att bo så. Jag fotade lite medan vi var där och när vi kom hem tittade vi på bilderna och då säger han att kanske kan vi åka tillbaka dit någon gång... Det får man väl absolut se som ett bra första besök.

Men usch, vad jag har jobbigt med detta. Nu känns det ju bättre när första besöket gick bra men i går kväll var det riktigt jobbigt. Sova gick inte för detta snurrade bara i huvudet. Kl 24.00 var jag ute och gick en timme och fick ur mig lite frustration. Kom väl i säng vid halv två och kvart i två kom sambon hem...så sömnen har väl inte varit den bästa. Men jag sover nog bättre ikväll istället.
Nu känns det skönt att inte behöva gå ut mer idag för ute är det i stort sett snöstorm. Börjar bli nog med snö nu! Morgondagen har jag helt till mitt eget förfogande och det ser jag verkligen fram emot! Tror att det kanske får bli en eftermiddagslur till sambon kommer hem nu...

Inte den bästa av dagar...

I dag skulle min mamma ha fyllt 85 år. Det har nästan kommit bort i allt annat elände under dagen. Men jag var till hennes grav ikväll med en bukett tulpaner och ett ljus. Fick chansa mig fram och skotta fram en grav för alla runt omkring var översnöade... och med mycket snö. Men som tur var skottade jag fram rätt grav. Pratade med pappa och nämnde att jag varit på min mammas grav. Då frågade han om jag varit på hans mammas grav. Jag sa mammas namn och då får jag förklara för honom vem hon var... de var ändå gifta i 46 år så man tycker att hon borde finnas kvar men... det gör hon tydligen inte. Han hade en känsla av att de haft ett bra äktenskap i alla fall så det fanns en känsla där i alla fall.

Ringde upp en nära vän för att få prata av mig lite men... det blev inte bra det heller... inte mycket som fungerar i dag. Men det är nog mycket mitt eget fel. De hade varit i fjällen i helgen hon och tre andra tjejer. I vanliga fall skulle jag nog inte reagera över det för vi gör ofta saker med andra och är inte sådär att alla alltid måste vara med men nu... de där tjejerna var här hemma hos mig på tjejfest för ett halvår sedan och vi pratade om att man borde göra mera saker tillsammans och åka iväg på olika saker, bla. till fjällen och nu hade alla de andra tjejerna + en tjej till varit iväg men inte ens frågat mig om jag ville följa med. Jag umgås inte så mycket med alla dessa tjejer men det kändes så konstigt när jag hade hållit i festen där vi pratade om det och sedan inte ens bli tillfrågad. Sedan är jag ju helt i obalans och har liksom inget skydd just nu så när vi lagt på kände jag mig bara mera misslyckad istället för att fått prata av mig. Fast vi pratade om detta med pappa också och hon hade nog inte en tanke på den där festen. Ingen av dem kom väl ihåg att jag var med när vi pratade om det och jag brukar ju inte umgås så mycket med vissa av dem så... egentligen var det kanske inte så konstigt. Men ikväll var det bara för mycket och inte vad jag behövde. Dessutom fick jag ett sms från sambon att han skulle gå på krogen efter en jobbtillställning. Hade hellre velat ha honom hemma just nu jag... men han behöver få göra något roligt så jag sa inget.

Usch, vad jag tycker illa om att vara så här negativ och låg... går och lägger mig och ser om jag kan få ner några mer positiva rader om morgondagen. Vi får väl hoppas att besöket på boendet i morgon blir trevlig för pappa i alla fall...

I morgon är en annan dag

Känns som jag mest bara vill hoppa över den här dagen. Hamnade bråk med sambon i morse och allt bara rasade... tror jag grät i en timme. Det slutade med att han fick skjutsa mig till jobbet för att jag inte skulle komma försent. Orsaken till bråket var en bagatell som egentligen hade behövt bli något om vi båda hade varit i balans. Men ingen av oss mår bra just nu så det blir väl lätt bråk av "ingenting". Så med tårarna knappt torra på kinderna kom jag till jobbet och möts av en kollega på skolgården som brister ut "Vilken härlig morgon!" Fick bita ihop hårt för att inte börja stortjuta igen. Hon ser att det inte är så bra och blir förskräckt över att hon gjort mig ledsen och vill ju trösta mig men jag får säga ifrån att vi bara låtsas som ingenting så jag kan samla ihop mig. Kommer innanför dörrarna och möter nästa kollega som frågar: "Jag hörde inte riktigt igår men hur var det med din pappa?" Får bara säga att jag inte orkar prata just nu och stänga in mig på mitt rum och samla mig ett tag till. Sedan gör jag väl inte min bästa dag som pedagog men jag kom igenom den i alla fall. Sedan när skoldagen var slut talade jag om att jag inte var så pigg och gick helt enkelt hem. Skönt att det var en dag som jag kunde göra det! Nu ska jag nog titta på en film på Voddler eller något sådant och bara vara och se om jag kan hitta lite balans igen. Tårarna lurar under ögonlocken mest hela tiden och jag känner det som om jag inte riktigt vet hur jag ska hantera den här situationen. Men det känns nog bättre i morgon!

Full fart

Nu snurrar hjulen fort... i morse bokade jag in ett besök på boendet tillsammans med pappa. På torsdag ska vi dit och dricka kaffe. Min brorsdotter tipsade om att ta med digitalkameran för att fota så att pappa bättre kan komma ihåg när han kommer hem. Förhoppningsvis har han trevligt så jag får några kort när han ler lite också så han kan se att det var trevligt där. Tackat ja till platsen gjorde jag i morse... lite läskigt och betydligt jobbigare än jag trodde det skulle vara. Önskar att man kunde snabbspola ett par månader nu så att pappa var väl inflyttad på boendet och att det hade börjat fungera hyfsat i alla fal... men det är väl bara att ta det ett litet steg i taget. Tur att det inte var idag han skulle dit och hälsa på för i dag var han väldigt negativ till att han skulle flytta någonstans. Var dit en snabb sväng tillsammans med brorsdottern efter jobbet och pappa och jag spelade lite femkort. Vi spelade två omgångar och vann var sin så i dag blev det rättvist ;).

Sambon stod och väntade på bilen när jag kom hem och jag hade mest lust att gå in och sätta mig i soffan direkt men med en lite puff från sambon kom jag fram till att jag skulle gå direkt och det var ju jättehärligt ute! Nu känner jag mig nöjd som kom iväg. Jag tror det är viktigt att försöka röra på sig när det är så påfrestande som det är just nu...

knyta ihop säcken

I dag har vi haft studiedag på skolan och börjat titta på vår nya läroplan och kursplanerna. Målen är försenade så vi fick titta på innehållet och försöka lista ut vad målen skulle kunna bli och så jämföra dem med våra nuvarande måldokument, ändra och lägga till. Efter en natt med dåligt med sömn kändes huvudet lite segt, men vi var förvånansvärt effektiva. Att jobba som lärare är faktiskt ett yrke där man aldrig känner sig färdig och jag känner för varje år att jag lär mig mer och mer och får fördjupad kunskap om både matematik och läsinlärning. Tänk vad lite jag kunde om matematik när jag började jobba som lärare egentligen. Inte konstigt att jag tycket det var svårt att lära ut. Det är fortfarande en utmaning att få de elever som har svårt för matematik att komma med på tåget. Men i dag har jag bra många fler verktyg att använda än jag hade när jag började...

Nu sitter jag och slötittar på något matlagningsprogram och blev så sugen på pannkaka med färska hallon eller jordgubbar. Men det får väl kanske bli djupfrysta för i februari blir det klurigt att få tag i färska, om det nu blir pannkaka överhuvudtaget. Såg att jag inte skrivit vad jag gjorde av de italienska delikatesserna. Salamin och lite brieost blev till varma mackor på lördagen efter kalaset och den andra osten håller ju ett tag till så den lyxar jag till och äter som den är med lite lime och ingefärsmarmelad och kanske ett dinkelkex eller två.

Har pratat med boendet i dag och skall planera in ett besök med pappa med chefen för boendet i morgon. Sedan försökte jag lista ut vad han skulle få betala per månad men det var svårare. Får se om jag får kontakt med någon ekonomihandläggare i morgon. Det spelar ju ingen roll, för behöver pappa flytta så är det klart han ska göra det men det kan ju vara bra att vara beredd och ordna så vi kan ta av hans sparpengar om det behövs. Maten kommer i alla fall att bli betydligt dyrare. I dag har han ju mycket mat utan att behöva betala för den och jag sätter in cirka 1000 kronor i månaden på ICA och då blir det pengar över... det matkontot skulle man ha.

en slank vi hit och en slank vi dit...

Trots mitt dåliga humör i förmiddags blev det en ganska bra dag, åtminstone början av den. Sambon och jag åkte hem till min pappa och faktiskt, tvingade ut honom. Han skulle inte gå ut men det var cirka -2 grader och strålande solsken och han kommer inte ut så ofta nu för tiden så han fick bara inte chansen att säga nej. Man kunde ju tänka sig att han skulle tycka att det var skönt att få komma ut i det härliga vädret. Han har ju varit sådan som har varit ute i alla väder och blivit tokig om han inte har fått gå ut och röra på sig. Men nu klagade han hela promenaden. Det var kallt, tårarna rann och han hade dåligt med ork.

Vi var väl ute i en kvart i alla fall och sedan följde vi honom hem och tog en längre promenad själva. Superhärligt väder och riktigt skönt att få vara ute i skogen lite. Har saknat det! Sedan käkade vi lunch och pappa middag tillsammans. Innan vi for hem skulle vi bara åka och kolla läget i stugan lite och vattna lite blommor. Vägen ner till stugan var skottad för cirka en vecka sedan nu hade det kommit ca 5 centimeter snö men vi tittade på varandra och tog ett gemensamt beslut om att köra ner. Tur det, att beslutet var gemensamt. Annars kanske vi blivit ovänner sedan. När vi klev ur bilen upptäckte vi att under snötäcket var det bara blåis. Vår bil är inte den bästa att köra på vinterväg med heller. Det tog oss två timmar att ta oss därifrån. Vi gjorde slut på en hel låda med sand + en hel del sand ur en sandhög sambon hade koll på trots all snö och bröt grenar och ruskor och lade på vägen. Vi gled omkring på vägen och hamnade i snödrivan flera gånger och fick skotta oss fram. Jag puttade oftast och sambon körde. Jag är inte så bra på det där med att köra på halt underlag. Har dålig teknik, så jag puttar hellre. När vi var uppe var vi rejält slitna båda två så middagen fick bli färdig mat från coop nära... inte den roligaste söndagsmiddagen men det enda vi orkade med efter den pärsen. Nästa gång vi åker till stugan kliver vi ur bilen och kolla underlaget innan vi kör ner...

Pratade med båda mina bröder om boendet och det lutar nog mer och mer åt att vi ska försöka få pappa att flytta. Det verkar ha ett gott rykte boendet och vi har träffat på flera som haft sina anhöriga där och de har varit jättenöjda. Det är kanske viktigare att personalen är bra än att lägenheten är tiptop. Nu gäller det att få pappa med på tåget också...

Bra med input utifrån

Har hamnat i en liten svacka. Så där så man funderar över vad som är meningen och vad är det jag har egentligen? Ska det vara så här? Då är det bra att läsa lite om hur andra människor har det och inse hur himla bra man har det egentligen. Har ju själv, när jag var i tjugoårsåldern, en form av lymfkörtelcancer, Hodgkins lymfon. Det är en form av cancer som är botbar i dag och jag är fullt friskförklarad idag. Nu för tiden finns det ju massor av bloggar av människor som är drabbade av cancer och kanske är det för att jag varit drabbad själv som dessa människors öden berör mig extra mycket. I perspektiv till deras berättelser så är jag ju lyckligt lottad. Jag är frisk! Jag har personer runtomkring mig som bryr sig om mig! Jag har ett arbete jag trivs med och hyfsade ekonomiska förutsättningar. Så det är väl bara att inse att mina tankar om vad som är meningen och alla mörka tankar måste ställa i relation till andra och vändas om till positiva tankar istället. Vilken tur jag har som får åka till stugan idag och vara ute i solskenet och att pappa fortfarande finns så vi kan hälsa på honom lite...

sluta spika!

Är hemma igen efter en trevlig dag med kalasande. Roligt att få ett ansikte på vissa människor man bara har hört talas om. Träffade också lite andra nya bekantskaper som visade sig vara mycket trevliga. God mat var det också. Men jag hade inte förväntat mig annat. Man får alltid god mat när man kommer till B och R. Nu borde man väl ge sig ut och promenera efter all mat och stillasittande men... är så överjordiskt trött att det bara svider i ögonen. Har svårt att hålla dem uppe så jag får nog vara latmoster idag.

Jag vet att jag skrivit om det tidigare. att det alltid hamras, spikas, sågas, borras i vårt hus. Någonstans verkar de aldrig bli klara med renoveringen. Om det är i affärslokalen eller i någon lägenhet vet jag inte bara att oljudet är konstant! Man kan inte klaga för det är ju inte på någon obekväm tid men... ibland vore det skönt med en lördagseftermiddag i lugn och ro utan oljud hemma! Små bekymmer jag vet men jag blir mera störd än jag skulle vilja och det är mera en obehagskänsla av de där hamrande ljuden än att det är högljutt. Nu ska jag plocka ur linserna och se om det blir mindre svidigt i ögonen och fundera kring vad man ska kunna tänka sig att äta ikväll. Har ju fått en härlig buffé med massor av härlig mat, speciellt läckert var alla exotiska frukter, så det måste bli något lättare. Sallad, hamburgare, något gott men nyttigt skulle kännas bra!

2 gånger 85

I dag bär det av mot grannstaden. Vi lastar in släktens och bekantskapskretsens "gamlingar" i tre bilar och åker norrut. Två vänner till familjen som är gifta med varandra fyller 85 här under våren och i dag har de gemensamt kalas. Visst ska det bli trevligt men det blir ett sådant projekt att åka allihopa så det är bara att räkna med att hela dagen går åt till detta. Men vi hinner väl hem till Melodifestivalen i alla fall. Det är väl klart man ska titta på den men jag tycker att det blir lite för utdraget med flera delfinaler och andra chansen... Oj, vad positiv jag verkar i dag då... Får väl försöka ställa om tankarna och bli mera positiv. Vi har i alla fall haft en härlig morgon då vi fått haft det lugnt och skönt. Sambon tände ljus vid frukostbordet och där satt vi och läste tidningen och käkade gröt. Härligt att bara få vara och ta det lugnt. Nu är det väl dags att ställa sig under duschen och försöka fixa till sig lite festfin...

Lax med fikon och balsamicomarmelad och härlig ost

Jag kastade mig vilt mellan husmanskost och lite mera experimentell matlagning idag. Hos pappa blev det de klassiska maträtterna. Men här hemma hade jag ju lite italienska delikatesser som skulle ätas upp. När jag promenerade funderade jag på om man kunde ta den där osten som nästan var som en chevre men krämigare och lite mildare, La tur hette den men har inte någon aning om vad det egentligen är för ost, och en fikon och balsamicomarmelad jag hade och breda det på lite lax. Sagt och gjort. Laxen saltad och pepprad i en ugnsform med olivolja, ett generöst lager med fikonmarmelad med balsamico och så den goda osten skivad ovanpå. Runt omkring lade jag hercoverts och svarta oliver tillsammans med saften av en lime och lite skal, en liten dutt med balsamicovinäger och lite, lite honung, salt och peppar och in i ugnen tills laxen var kvar. Till det kokade sambon lite bulgur. Kändes både gott och nyttigt! Till morgondagen får jag hitta på något med lite salami och den väldigt dyra osten... undrar vad det kan bli?

Du är fin!

Har haft en bra dag tycker jag. Förmiddagen var lugn och skön, förmiddagen fick ägnas åt lite jobb men plötsligt plingade det till i telefonen och det var ett sms från en kollega som undrade och jag hade lust att käka lunch. Disken och tvätten fick vara (den fick sambon ta när han kom hem) och vi träffades på stan för en härlig lunch. Förra fredagen var jag och brorsdottern på Dolcetto och käkade lunch men i dag valde vi en annan italienare: Delicerano. En riktigt bra italienare tycker jag! Sambon äter ofta lunch där och vi har varit där och ätit på kvällarna och varit riktigt nöjda. Dessutom har vi tagit med oss plockmat hem därifrån som har varit kanon. Något att rekommendera med andra ord! Min kollega hade aldrig varit där tidigare och hon har varit gift med en kock så hon kan sin mat. Men hon var också väldigt nöjd med maten så det kändes som ett bra val av mig. Härligt att få sitta med en kollega och prata annat än jobb och bara ha det mysigt. Sådana luncher har vi sällan på skolan. Då kan man i och för sig ha trevligt sällskap med de elever man äter med. Men att sitta i lugn och ro och prata allt annat än jobb händer bara inte!

Efter lunchen var det dags att laga lite mat själv. Till affären och sedan hem till pappa. Stannade till hos mina bröder på väg dit och hittade en tjej i pappas lunchrum. Min brorsdotter hade varit sjuk hela veckan men var piggare idag även om hon fortfarande var väldigt trött och hostig. Hon frågade direkt om hon fick följa med till farfar och det fick hon såklart! Hon är en fröjd att ha med sig. Sysselsätter sig själv mest hela tiden och är väldigt förtjust i sin farfar. Jag drog igång med fiskgratäng på rödspätta och skinkstek. Kom på att jag kanske skulle baka lite blåbärsmuffins också. Både pappa och brorsdottern gillar fika bröd. Det mesta gick bra, brorsdottern hjälpte till med muffinsbaket och skjuts in i ugnen. Men sedan... höll jag på göra sås till skinksteken och koka broccoli och helt plötsligt kom jag på: Muffinsen!! Mycket välgräddade kallas det... och jag fick skära bort botten på dem som var alldeles svart. De käkade med god aptit i alla fall så helt misslyckade blev de väl inte när man skurit bort det brända.

Innan vi åker hem sitter brorsdottern uppkrupen på bänken och tittar på mig och så utbrister hon: "Du är fin!" Snacka om att smälta totalt! Jag kramar om henne och säger att hon bara är bäst! Försöker så ofta jag kan att tala om för henne att hon är härlig, fantastisk, mysig att vara med och inte fokusera på att hon presterar bra eller är fin. Jag vill att hon ska få god självkänsla och känna att hon duger utan att se söt ut, prestera och vara "duktig flicka!" Vi har alldeles för många duktiga flickor i vår värld. Jag är nog en av dem själv.

I dag har vi verkligen delat på bilen. Sambon tog den till sitt jobb i morse och jag gick och hämtade den efter lunchen och sedan lämnade jag den vid träningslokalen så att sambon fick ta den hem efter träningen. Själv fick jag en härlig promenad på en timme. Kanonskönt väder ute! Man tänker så bra när man promenerar tycker jag!

Genus

Jag gillar att läsa Martin Melins blogg. Tycker det är fantastiskt vad han och Camilla Läckberg bjuder på sig själva och deras son Charlie är ju bara ljuvlig! De senaste veckorna har vi fått njuta vackra och härliga bilder från Maldiverna. Men det jag tycker är bra med Martins blogg är att han ger uttryck för sina åsikter också och ibland startar diskussioner kring olika ämnen. Nu hade han surfat runt lite kring detta med genus och hur vissa förskolor och föräldrar går till överdrift. Barnen kallas hen istället för hon eller han och vissa leksaker är inte OK och vissa färger på kläder bannlysta. Håller med honom om att överdrifter aldrig är bra och nog kan straffa sig när barnen blir äldre. Men det är bara att konstatera att vi behandlar flickor och pojkar olika och det är inte alltid av godo. Som lärare bör man fundera en hel del över detta tycker jag. Jag tycker också att det är ett svårt område att jobba kring för jag känner mig inte alls bekväm i de extrema kretsarna som beskrivs ovan men jag inser hur viktigt det är att vi blir medvetna om vilka skillnader vi gör och vad det får för effekter. Traditionen i skolan är trots allt så att flickorna ska vara tysta och skötsamma och pojkarna hörs och syns mera. Där tror jag att man skulle behöva filma sig själv för att bli medveten om de skillnader man gör. Barn själva är ju inte heller medvetna om olikheterna och lite kategoriska ibland. Frågar man vem som lagar maten hemma så får får man 95% som säger mamma fast det kanske är pappa ibland också egentligen. Men det ska vara så att mamma lagar mat... Här är det ju viktigt för oss att lyfta hur viktigt det är att hjälpas åt när båda jobbar. Göra barnen medvetna om vad som är jämlikhet. Det är också viktigt att vi tillåter det som är annorlunda och låter det få vara så. Har vi en tjej som gärna spelar hockey och en pojke som dansar ballett ska vi respektera dem och låta dem göra det utan kompisars glåpord. Att man får klä sig i vad man vill utan könsmönster etc. Men tyvärr så är det ju inte så. Men jag tror att många tror att de är jämlika i sitt bemötande mot våra barn men att när man tittar närmare på det så är vi inte det och det är det jag skulle vilja komma åt. Sedan tror jag att skillnader är bra och att vi ska vara olika och att olikheter berikar.

sushi och vitt vin

Det höll på att bli en dyr middag ikväll. Tänkte plocka ihop lite italiensk plockmat på en deli här i stan. Men jag lyckades ju plocka ut en ost som kostade nästan 500 kronor kilot. Som tur var såg jag hur dyr den var innan jag bad om en massa andra saker också så jag sade att det var bra så, fast jag bara hade två sorters ostar och några skivor salami... Men det blev ju ingen middag så jag gick mot hemköp istället och tänkte köpa mera plockmat där men på vägen gick jag förbi en sushirestaurang och helt plötsligt var jag där inne och beställde sushi istället. Helt OK det också. Delikatesserna får jag väl använda mig av till något i helgen och vad osten kostar behöver sambon aldrig veta ;)

Så nu sitter jag här och unnade mig ett glas vin också mitt i veckan och har njutit av min sushi. Älskar syltad ingefära och den där kicken wasabi ger i munnen. I morgon behöver jag inte jobba hela dagen eftersom jag redan gjort hälften av jobbet i går kväll. Skönt! Ska försöka hinna med lite tid för mig och hinna till pappa och laga lite mat till honom. I kväll funderade han själv kring detta med boendefrågan men det är ju så olika beroende på dagsformen vad han säger. Han hade dessutom fått för sig att min äldste bror inte ville att han skulle flytta. Han drömmer massor just nu och kan inte avgöra vad som är dröm och vad som är verklighet. Önskar att han var lite mindre medveten om att han är dement och förvirrad. För han far så illa av att veta att det blir fel för honom. Får försöka locka fram vad mina bröder verkligen anser i morgon också. Men det SKA bli tid över för mig själv också!

På jobbet hade jag ett IUP samtal i dag där flickan och jag konstaterade att det var mycket bättre mellan henne och hennes kompisar just nu. De bråkade inte alls numera. Bra tycket jag gjorde klart samtalet och skickade ut henne på rast. Efter rasten dyker hon på mig och säger att det inte ALLS fungerade bättre. De hade bråkat mest hela lunchrasten. Tog med mig alla tjejerna in till mig och pratade igenom det. Det visade sig vara ett missförstånd och det slutade med att alla tjejerna bad om ursäkt. "Jag vill att du följer med oss till nästa skola också! utbrister en av tjejerna. Jag har ju jobbat med dessa barn i tre år nu och har ju alltid funnits där för dem. Nu byter de skola till hösten och jag följer inte med och det kan jag förstå att de tycker känns lite osäkert. Jag känner ju dem ganska väl och har varit med och rett ut många konflikter dem emellan och vi har ju fått det att fungera bättre. Flickans kommentar gav mitt ego lite näring och det kan ju behövas ibland!

ögonskugga på vardagarna

En intensiv dag är över och jag har landat i fåtöljen framför TVn. Soffan är upptagen av min käre sambo. Han med ipoden och jag med datorn... vi är sociala så det bara stänker om det ;) Men vi pratar och kommenterar det vi ser på skärmarna ibland...

På jobbet är det som sagt full fart just nu. Det är jätteroligt men med min press kring pappa och hans boendesituation gör att jag blir lite orolig för hur länge jag håller men... det är väl bara att bita ihop och hoppas på det bästa. Åhhh vad jag önskar att det där rummet på demensboendet hade varit trivsamt och mysigt! Då kunde vi som bäst planera in ett studiebesök på boendet för pappa nu. Istället får vi väga för och emot om vi verkligen ska tacka ja till det... Ogilla!!!

Ungarna på skolan är härliga! I dag har vi läxförhör och jag sitter och berättar om matteläxan när tjejen bredvid mig plötsligt utbrister till mig "Men du har ju ögonskugga på dig!" Jaa... svarar jag lite tveksamt. "Det är orättvist att vuxna får ha ögonskugga på vardagarna!" Ja, så kanske man tycker när man är åtta och gärna vill sminka sig men inte får för mamma och pappa. Roligt lät det i alla fall. Hade tänkt mig att gå tidigare i eftermiddag eftersom jag hade datakurs i kväll men ... tio minuter innan ordinarie arbetstid kom jag iväg... hann i alla fall få lite middag och en paus innan det var dags att bege sig mot datasalen. Dessa kvällar är väldigt roliga. Sist därifrån gick en dam i kväll och var så nöjd med allt hon fått gjort och att hon kommit vidare. Känns bra när man kan vara till hjälp för något! Men nu är det nog dags att packa ihop för idag så att man kan vara till hjälp för någon i morgon också!

Roligt jobb

Att jobba som lärare är oftast väldigt roligt. Det som brukar ställer till det för mig är att jag inte känner att jag räcker till och kan ge allt jag vill ge. Men det vi håller på med på jobbet just nu är riktigt skoj. Vi har frilagt oss lärare och fritidspersonal och resurspersoner har hand om klassen från halv tio på dagarna. Sedan sitter vi med med våra mentorselever och går igenom målen för år 2. Vi har brutit ner dem utifrån målen i årskurs 3. Vad behöver man lägst kunna i årskurs 2 för att ha möjlighet att nå målen i årskurs 3? Sedan har vi använt oss av ett annat IUP materials benämningar. O för att eleven är osäker, P för att eleven är på god väg att kunna och K för att eleven kan. Sedan har vi praktiska övningar och dessutom observerar man olika saker i klassrummet och sedan träffar vi varje elev enskilt och resonerar tillsammans kring vad eleven kan och behöver träna på. Redan när de går i ettan är de förvånansvärt ärliga och funderar verkligen över om de kan eller inte kan det vi pratar om. Eleven bedömer sig själv med OPK och jag som lärare sätter det jag tycker efter att ha samtalat kring det. Vi träffas först i början av läsåret och sedan gör vi uppföljning i början av vårterminen. Efter varje samtal träffar eleven och jag föräldrarna och delger dem resultatet och så resonerar vi kring mål för just den eleven. Finns behov skriver vi åtgärdsprogram. I slutet av vårterminen får föräldrarna ett omdöme som vi redan tidigare tittat på och resonerat kring möjligheterna för att nå målen.

Det som är mest fascinerande med detta arbetssätt är vad fort det går för eleverna att lära sig något när de blir mer medvetna om vad de behöver lära sig. Dessa uppföljningssamtal är hur roliga som helst. Alla utvecklas ju även om det går olika fort för oss. Det finns alltid möjligheter att få visa för eleverna att de lärt sig nya saker och visa vad mycket de kan! Om man dessutom sätter upp sociala mål för dem händer det oftast saker där också. Det gäller att ha fingertoppskänsla och inte kräva för mycket men med ett positivt förhållningssätt så är detta väldigt belönande för både elever och pedagoger. Så just nu har jag guldläge på jobbet. Jag får sitta och tala om för varje elev vad duktiga de är och se dem växa inför mina ögon. Förra terminen hade vi ett gäng killar som hittade på en massa tok när de var tillsammans. Fina killar alla tre men tillsammans blev de kaxiga och kunde vara otrevliga mot till exempel vikarier. (Oss ordinarie visste de att det inte var någon idé att ge sig på...) En av dem är min mentorselev och vi pratade tillsammans med hans pappa att det inte riktigt stämde med min bild av honom och hur viktigt det var att stå emot grupptryck och inte hänga på saker som man inte ville göra. Pappan tog det på allvar och pratade med pojken hemma och... det var som att vända på en hand. I dag fick jag tillfället att tala om för honom vad stolt jag är för honom och vad duktig han har varit. Guldjobb, eller hur?