Skrivlust

Snickrade ihop en lite julsaga i går kväll för att ha något med till den tomte min rektor fick i julpresent. Här kommer den:

Julsaga
Det var bara tre dagar kvar till julafton och det var dags att handla de sista julklapparna. Jag plockade undan det sista i tvättstugan och tog en promenad in till staden. Snön låg vit på träden och det var klart och kallt. Äntligen hade snön och vintern kommit så att julkänslan började infinna sig. Jag styrde stegen mot herraffären där jag oftast hittade presenter till min pappa. På väg dit gick jag förbi en liten presentbutik och bestämde mig för att gå in.
Butiken var full av julgodis, glögg, gammeldags bokmärkesänglar, tomtar, porslin och det doftade levande ljus och en svag aning av glögg. Jag började kika runt och då hör jag det plötsligt.
- Psst, kom hit! Viskar någon
Jag tittar mig omkring men ser igen utan fortsätter att titta på olika sorters honung. Då ser jag honom. Han är alldeles, alldeles underbar. Han står där och ser helt perfekt ut. Jag går långsamt fram och tittar noga.
- Snälla, du kan väl hjälpa mig.
Det är han som pratar, eller viskar snarare. Jag står där och tittar och försöker låtsas som ingenting… Då kommer kvinnan i butiken fram och säger:
- Visst är han fin? Det är hon som står i kassan som gjort honom. Det finns bara ett exemplar.
Jag håller med henne och hon fortsätter till en annan kund. Jag pillar lite på hans halsduk och han viskar:
- Snälla, kan du inte hjälpa mig härifrån? Jag är trött på att stå här i hyllan och att alla ska ta på mig. Jag skulle så gärna vilja följa med dig hem. Det är väl inte så att du bor på landet? Dit skulle jag vilja flytta!

Jag står kvar och inser att jag kan ju inte börja prata med honom. Då tror nog alla att julstressen slagit till ordentligt. Men jag lyfter sakta upp honom och vill så gärna ta med honom hem. Under sitter prislappen och han kostar inte så mycket som jag trodde, men ändå… Tre dagar före jul är plånboken ganska tom och alla klappar är inte köpta ännu. Att köpa något till mig själv just nu är inte att tänka på och jag vill ju att han ska komma till någon som verkligen uppskattar honom. Långsamt sätter jag ner honom. Plockar åt mig ett fint fat, lite kanderade nötter och några skorpor och ber att få dem i cellofan som present till min bror och svägerska på julafton. Sedan går jag med tunga steg och en sista längtande blick ut genom butiksdörren.

Jag fortsätter mitt julhandlande och lastad med kassar promenerar jag hemåt. Men när jag är nästan hemma bestämmer jag mig. Jag småspringer upp för trappan och in med kassarna. Ställer ner dem i hallen, plockar åt mig bilnycklarna och går ut igen. Jag tar bilen och åker tillbaka till affären och går in.

- Jag ska ha honom där! Min chef ska få honom i julpresent!

Och här är han nu till dig från alla oss. Nu får han bo på landet och slipper butikshyllan. Ta väl hand om honom och God Jul och Gott Nytt År!

Obeslutsam

Ibland blir jag så frustrerad. När jag får en dag för mig själv har jag så svårt att bestämma vad jag ska göra. I dag hade jag funderingar på att ta med pappa till hans äldsta vänner med en julblomma... men jag hade många andra saker på min lista... men som det brukar bli så blir jag lätt sittande och kan inte bestämma mig för VAD jag ska göra. Just nu kollar jag på senaste avsnittet av Downton Abbey som jag missade i helgen. SVT Play är fantastikst tycker jag! Men det är väl dags att ge sig ner till tvättstugan och ta reda på tvätten och sedan får jag väl lov att fixa de sista julklapparna. Julblomman får kanske vänta tills på fredag... annars får jag nog svårt att hinna med mig. Hoppas den här veckan blir utan julstress.. Hade hoppats att delar av min familj skulle hålla sams också men.... det var att önska för mycket med en harmonisk jul där alla kan umgås. Men egentligen är det ju inte mitt problem för jag är ju inte ovänner med någon... men trist är det när alla inte kan umgås!

Sista refrängen

Nu är det inte mycket ork kvar i vare sig elever eller lärare på skolan. Hösten har varit tung och de senaste tre veckorna har både jag och sambon varit mer än lovligt förkylda. Det blir som en ond cirkel när man inte kan träna och är så trött att man tror att man ska svimma. Det kompenserar i alla fall jag med att... äta. Kombinationen mindre rörelse och mera mat är INTE bra för midjemåttet.... Men det är väl bara att ta tag i saker och ting när orken kommer tillbaka. I dag blir det lite plock i pappas hus. Vi måste börja få undan så att mina bröder kan hyra ut huset. Men det är mycket jobb. Som tur är har vi inga problem att komma överrens och det tror jag inte vi kommer att ha heller. Nu ska jag passa på att åka hem en halvtimme tidigare och göra lite kakdeg. Ska vara en snäll svärdotter och baka lite kakor till min kära svärmor. Nu tror jag att jag har kommit på hur råndegen skall vara!

Måste man gå ut en sådan här dag?

Sitter här och dricker kaffe och lyssnar på julmusik. Ute blåser det och regnar... klass två varning enligt SMHI. Skulle bra gärna stanna inne och bara sitta här och surfa, läsa och dricka mera kaffe men... Det skulle innebära att jag inte hade något med mig när jag kom till glöggfesten ikväll.

Förkylningen är bättre för jag har inte ont i halsen men är väldigt snuvig. Ny nässpray måste också fixas! Jag längtar efter pappa men känner mig tveksam till att hälsa på honom när jag inte är riktigt pigg. Men sedan är det pappas hår... ska jag få tid att åka till frisören med honom så måste jag åka i dag tror jag. Annars har jag ingen dag ledig. De har frisör som kommer dit men han är ju inte alltid så samarbetsvillig min pappa så jag vet inte om han har tackat nej när frisören kommit. Jag får väl ringa och prata med personalen... I morgon fyller storebror år så vi ska dit och äta middag. Min svägerska skulle fixa present. Kändes jättelyxigt när hon sa det för det brukar alltid vara jag som fixar presenter när någon fyller år. Så blir det kanske lätt när man är enda systern... gillar det inte men vi sitter nog ganska fast i gamla könsmönster. Med bröder som börjar närma sig sextistrecket (!!!) känns det lite svårt att ändra på också. Känns hemskt att mina bröder är närmare sextio år. Nog för att jag är sladdbarn och inte fullt lika gammal men, ändå. Trots sin ålder går de fortfarande under benämningen "pojkarna". Kanske dags att ändra på det.

Belägring

Förkylningen verkar här för att stanna... i morse vaknade jag halv sex med ont i halsen igen... Det här är inte roligt! Nu ska jag visst hänga tvätt.

Hjälpsamma kollegor

Jag svor ju lite över tangentbordet på min Eepad, men det visade sig att jag hade fel inställningar. Nu har jag, med hjälp av mina kollegor, ett som fungerar ganska bra. Den här veckan har jag tyvärr varit sjuk. Förkylningen slog till förra veckan men då jobbade jag och i söndags tyckte jag att jag var riktigt pigg igen så jag tog en lite längre promenad och tittade på alla fina adventsbelysningar och den vackra snön. Men det skulle kag nog inte gjort för på måndag förmiddag bröt eländet ut... Jag nös så att jag skämdes för eleverna och vid halv två var de bara att kasta in handduken och åka hem till soffan. Här har jag suttit i stort sett i fem dagar. Men min platta har varit mig trogen och har underhållit mig. "Fjudandet" (wordfeud) har varit intensivt, webb-tvn har gått varm och dessutom har jag lånat min första e-bok och läst. Fungerade förvånansvärt bra! Det kommer jag absolut göra fler gånger! I morgon kommer sambon hem. Ska bli skönt med sällskap igen. Även om jag tror att det kommer att vara en ganska sliten kille som kommer hem. Börjar nog bli gammal, för på spåret var mer intressant än idol ikväll... Vuxenpoäng!

rolig läsning

Läser man min blogg just nu tror man nog att jag var lite svårt med stavningen eller är dyslektiker men det är läsplattan som "motarbetar" mig.;) Föreläsning om att anv. Platta (ipad) i förskolan idag. Var inte så bra tycker jag... Dessutom tycker jag inte att jag gör allt jag ska på jobbet. Men det blir kanske bättre... Nu blir det webb-tv!

Det är mycket nu...

Allt går så fort och det är mycket på gång. Ser fram emot fredagen när det inte är så mycket inplanerat på dagen i alla fall. Det gäller att vara rädd om sig nu så några baciller inte attackerar...

Lugn lördag

Kunde inte motstå frestelsen i går kväll utan kvällsfikade ett päron och lite grönmögelost. Det hadevä gått bra om jag tagit lite lactrase också men det glömde jag... vilket resuterade i att jag vaknade kl två med magont. Vid halv tre kom sambon hem men jag blev vaken det par timmar till innan värken släppte. Därför gör väl ingen på oss många knop idag... Den deckare på Marie Jungstedt är perfekt sällskap. Men snart blir det lyslördag på stan och sedan show på casinot. Men först måste jag kolla så att allt är OK med kaninen jag tar hand om i helgen. I cår ly kades jag få henne att morra. Det var jag aldrig hört den kanin göra tidigre.Men jag fick klapp henne till slut!

Hemmakväll

Jag är sååå glad att jag inte skulle folja med min sambo på konsert ikväll. Det borde ju vara kul att gå på krogen men jag är slut som artist ikväll. För mig är det perfekt med det glas rött, romantisk komedi och lite wordfeud... känns riktigt, riktigt bra!

Begränsningar

Eftersom den mesta datortiden tillbringas vid läsplattan blir det inte mycket skrivet. Det är för krångligt och tar för lång tid. Det blir mer wordfeud... på gott och ont. Novembertröttheten är ganska konstant just nu och jag får vara glad varje dag jag håller mig frisk. I går var första gången jag fick ge upp tanken på att springa och promenera istället sedan i somras. Men jag får vara glad över att det blev den promenad i alla fall. I dag blev det möte om vatten och avlopp ist. Nya tag med motionen i morgon!

after work

Har precis kommit hem efter den mysig eftermiddag. Efter det trevligt diplomseminarium där pedagocer visade upp sina fina filmer ringde sambon och bjöd med mig på aftework. Lättsamt att slippa laga mat den fredag!Nu sitter vi här med varsin läsplatta. Min tur i wordfeud! Ja,inte mot sambon då. Så långt har det inte gått ännu.

dagens

I dag fick läsplattan följa med till förskoleklassen. Där funkar den jättebra! Mobiliteten gör den lättanvänd och det finns många roliga appar. Dessutom var skrivprogrammet jättebra för barn som inte skriver så mycket än. Jag blir tokig på att skriva på den. Det blir lätt pekfingervalsen och det var länge sedan på vanlig dator. Mellanslagtangenten och jag är inte kompisar. Nu är det dags att sova så jag är alert för 21 ettor i morgon. Att hemknappen är under sifferknappen stör mig också. När det gäller att skriva och knapparnas funktion leder ipad!

ny leksak

Jag har fått tillgång till en ny leksak på jobbet... en Asus eepad. Rolig men ännu har jag inte sett mer än att den är cool och mobil . Det är lite för krångligt att komma åt vårt nät på jobbet. Hemma är det klockrent och fantastiskt kul att ha den. På jobbet gillar eleverna att spela på den. Men lite dyr spelapparat... måste hitta bättre nytta för den för att motivera flera!

Anarki...

Vår dator verkar ha blivit obotligt sjuk och startar upp med datum och tidsinställningar från 2009 varje gång och verkar väldigt ostabil så jag undviker att starta den... men nu lyckades jag ju logga in via min arbetsdator så kanske.... att jag kan komma mig för att skriva lite.
I helgen har jag gjort något som jag inte tror att jag hade vågat för ett halvår sedan... Svärmor hade bett att få bo i stugan med oss. Hon bodde med oss för två veckor sedan när hon fyllde 85 år och då ställde jag upp i vått och torrt. Skötte marktjänsten hela helgen och såg till att hon hade det bra och fick en bra födelsedag. Förra helgen fyllde min egen pappa år och då hade vi kalas för honom på söndagen. Dessutom har det varit massor med andra "måsten" och inrutade helger och veckor. Jag verkar ha hamnat i något konstigt. Om det är klimakterium, något virus eller något annat vet jag inte... Men svettas på kvällar och nätter gör jag så jag sover inte så bra. När svärmor nu ville bo i stugan i helgen eftersom hon inte kan bo hemma så sa jag att det var väl helt OK om sambon ville bo där men jag tänkte inte bo där. Så i går morse åkte sambon och svärmor till stugan. Jag gjorde precis vad jag ville igår och hälsade bla. på både brorsan och pappa och fick en härlig promenad i skogen med brorsans hund. Sedan hade jag en skön kväll hemma i min ensamhet med romantisk film från Voddler och inga måsten så långt ögat kunde se. Oerhört skönt var det och sedan gjorde det inte så mycket att jag har varit uppe ett par gånger i natt.

Nu har jag väl trotsat nog så i dag åker jag till stugan och plockar ihop mina blommor för vintern och är med på ett litet eftersläntarkalas för dem som inte kunde vara med när svärmor fyllde år. Hon har ju dessuotm namnsdag... Känner egentligen inte för det heller men... om jag inte kommer då tror de nog att jag är sur på någon och det är jag ju inte alls. Hade bara ett stort behov av att vara ensam.

Knak, knak

Han hittade en hel del att trycka på och knäcka till i min rygg naprapaten... Stretchövningar fick jag också om jag nu kommer ihåg hur jag skulle göra. Får köra en sväng innan jag går och lägger mig. Nu måste jag hänga tvätt för kläderna jag hade på mig åkte direkt i tvättmaskinen. Jag har nämligen varit och fotat två ladugårdar. Vi har två elever i skolan som bor på bondgård och till veckan ska vi prata om bondgården. Tyckte det kunde vara kul att de fick visa sina egna och eftersom jag känner dem privat var det en enkel match att åka dit och fota. Får se om jag hinner sätta ihop det i morgon. Sedan röjde jag och brorsan återigen i pappas hus. Vi fick ihop ett par sopsäckar till men... ännu är det mycket kvar att göra! Får se till att få lite fart på detta nu så huset blir uthyrt någon gång. I morgon blir det datajobb hela dagen så då blir det ingen röjning. Får se hur det blir på söndag! Innan dess måste jag baka lite tårtbottnar!

Stadsbo tills på fredag i alla fall!

Vägrar åka tillbaka till stugan... I går var sambon i huvudstaden och jag ville inte sova själv. I kväll jobbade jag till kl. 20.00 och kände inte för att åka ut dit i mörkret och i morgon ska sambon på festligheter med jobbet så då blir jag också kvar här i stan. Gillar inte att sova själv i stugan nu när det är så mörkt. Jag klarar det men jag måste erkänna att jag är rädd även om jag klarar att tränga bort rädslan. Jag sover men inte lika bra som om sambon också är där... verkar onödigt att gå och vara rädd när det finns alternativ. Här i stan känner jag mig trygg. Vår lägenhet känns väldigt trygg och säker.

Hoppas sambon är hemma snart nu för jag gillar inte att ha honom ute på vägarna. Hans nya tjänstebil är jättefin och det är roligt att ha en fin bil vi kan köra runt i. Men nackdelen är att tidigare flög han eller åkte tåg när han skulle på tjänsteresa men nu tar han ju bilen för att få ihop de mil han behöver köra i tjänsten för att kunna ha tjänstebil... Han kör säkert och bra men det finns ju alltid andra som kan ställa till det. Just nu med allt det jobbiga på skolan blir man mer mån om de människor man har omkring sig.

Har köpt nya springskor idag och jag tror faktiskt att de är precis likadana som min svärmor har... hon springer inte men har ett par rejäla gympadojor och de jag köpte i dag ser misstänkt lika ut... Lite roligt om vi skulle ha likadana! Nu är jag utrustad med joggingställ, funktionströja och nya skor. Nu väntar jag bara på stretchprogrammet från naprapaten kan jag börja träna ordentligt! Tycker att det är så roligt! Men i dag är jag lite ledbruten. Inte för att jag sprang igår för det gick ganska bra men innan jag gav mig iväg ramlade jag rejält. Halkade på en gummimatta som inte låg still utan bara försvann under fötterna utanför bron i stugan. Landade på höften och skuldran. Höften är illblå och skuldran och armbågen ledbruten... Men jag hade ju tur som inte bröt något eller slog huvudet. Det hade ju varit lyckat att slå i huvudet och bli medvetslös alldeles ensam i stugan. Ingen hade saknat mig förrän i morse...

I morgon ska jag åka till pappas gamla hus och fortsätta röja. Nu måste det bara bli tomt så vi kan städa ur och hyra ut det!!!

Tuff vecka...

Den här veckan hade jag kunnat vara utan... även om allt är bra med mig så händer det saker på jobbet som bara inte borde få hända. Krisgruppen jobbar på högvarv och vi pratar, pratar, pratar med varandra och funderar så vi gör allt på rätt sätt och visar respekt och hanterar detta svåra professionellt men inte opersonligt sätt . Samtidigt ska det vanliga jobbet flyta på som vanligt och vi har en verksamhetsplan att skriva på.... vi och vi. Läs jag har en verksamhetsplan att skriva på. Min chef har i stort sett helt lagt det på mig. Men i dag har jag gått igenom det jag skrivit med mina kollegor och har fått massor av positiv feedback. Känns väldigt roligt när man får höra att man är bra på något. Jag är bra på att formulera mig och skriva och dessutom tycker jag ju att det är ganska roligt! Det kanske är något sådant jag får fortsätta med om jag inte får fortsätta som specialpedagog...

På grund av min tystnadsplikt vill jag inte skriva här vad det svåra som vi går igenom består av.

Själv är jag imponerad av hur jag mår rent fysiskt just nu! Mina nya matvanor gör att jag orkar så mycket mera och det fungerar förvånansvärt bra att träna. I kväll kändes det tungt när jag gav mig iväg och det småregnade lite. Första biten var jättetung men bara jag kommit igång så sprang jag mer på sträckan än jag någonsin tidigare gjort. Nu har jag lite svårt med tålamodet bara. Jag vill ju kunna springa i en timme i sträck utan att behöva stanna och gå något men där är jag ju inte ännu. Men jag tycker att jag är en bra personlig coach till mig själv. Jag har bestämt mig för att peppa mig själv istället att tycka att jag inte gör något bra. Varje litet pyttesteg framåt är kanonbra och bara att jag kommer iväg minst tre gånger i veckan är att premiera! Tror att om jag kan behålla det positiva i det hela så kommer jag att fortsätta kämpa!

I övermorgon ska jag en sväng till naprapaten för tydligen så har jag inte skött mig vad det gäller stretchingen... mina fötter domnar bort men med hans hjälp fixar säkert det sig också! Bäst att kolla om jag har pengar att gå dit bara!

Träningsvärk i huvudet

Dagen har varit ovanligt tankekrävande... Började med lite jobb hemma för att sedan bege mig mot kommunhuset och en föreläsning i två timmar. Mycket intressant och bra inför skrivandet av vår verksamhetsplan. Sedan tillbaka till skolan för möte med rektor och skrivande av ovanstående VP och efter lite lunch ytterligare ett möte med planering av höstens matematikundervisning. Sedan kändes huvudet nästan sprängfyllt. Känner mig lite sur på kommunen som tänker betala ut en rejäl löneförhöjning till alla lärare men utelämnar speciallärare/pedagoger och fritidspedagoger... förstår inte riktigt varför vi inte är värda mera lön.

Nu ikväll har jag varit och röjt lite i pappas hus. Vi röjer och röjer men... tomt verkar det aldrig bli! Brorsan hade kört i väg alla sopsäckar men jag lyckades nog få till två nya jag... Dessutom är det ju massor av saker man inte riktigt vet vad man ska göra med. Till att börja med tänkte jag spara alla mina gamla saker men... vem ska jag spara dem för? Om jag hade barn eller trodde att jag skulle få några så skulle jag nog spara för deras skull. De kanske det skulle vara kul att titta på mina gamla teckningar eller andra saker jag haft men nu. Jag vet att jag aldrig kommer att få några barn så det känns som ju mer man slänger desto mindre för dem som någon gång ska ta reda på efter mig att gå igenom. Låter det lite väl cyniskt? Men det är ju precis så...

Efter lite Thaimat sitter jag nu här och har lite ångest över att behöva packa mig in i bilen och åka mot stugan igen. Sambon är på väg hem från Sthlm men fick stå i bilkö i två timmar från centrala Stockholm till Arlanda så han kommer nog inte hem förrän sent. Jag känner att det vore allra skönast att stanna precis där jag är, i soffan framför TVn. Men jag skulle i alla fall bli tvungen att åka och handla för mat finns det inte mycket av här inte... men i stugan finns den! Så det är väl bara att packa ihop prylarna och bege sig ut mot havet...

Long time...

För första gången sedan i juni sover jag hemma i stan och inser att jag inte bloggat på nästan hela sommaren. I stugan blir det inte mycket datortid och det finns så mycket annat att pyssla med. Men ikväll var sambon på tjänsteresa och det hällregnar, blåser och är mörkt. Det kändes inte det minsta lockande att sova ensam i stugan så jag packade lite kläder och mat efter min joggingtur och åkte in till stan.

Oj, vad jag saknat mitt kök! Min induktionsspis, min diskmaskin, bänkar i rätt arbetshöjd, allt lättjobbat och enkelt. Det var dessutom jätteskönt att ställa sig i duschen och inte behöva bekymra sig över om varmvattnet skulle ta slut eller att handduken inte skulle ha hunnit torka sedan föregående dusch. Det blir så oerhört fuktigt i stugan så det är svårt att få saker torra. Missförstå mig nu inte. Jag älskar att bo i stugan när det är sommar och står ut med de låga och trånga bänkarna, avsaknaden av diskmaskin och allt annat som är lite enklare. Det vägs upp av fantastisk miljö, havet utanför dörren, en trägård att pyssla i och mycket, mycket mer. Men bekvämligheter är bekvämligheter och det är skönt att veta att under vinterhalvåret har jag full tillgång till dem.

Sommaren har varit helt fantastisk med en resa till Barcelona som höjdpunkt! Jag mår oförskämt bra och har gått ner flera kilon i vikt och börjat träna mer regelbundet. Har hittat receptet för mig och min kropp tror jag. Köpte en bok som hette Raw food och två detoxveckor i våras. Men det kändes som en väldigt stor omställning och jag provade lite recept men tyckte att det verkade krångligt och svårt. Dessutom var jag tvungen att i stort sett ändra hela innehållet i mitt skafferi och kylskåp så med sommarens alla middagar och sociala tillställningar gjorde att det kändes helt oöverstigligt. Men de få rätter jag provade så kände jag ju att detta var något jag mådde bra av så tankarna fanns med hela sommaren. När sista semesterveckan kom var jag helt plötsligt helt inne i tänket kring detta och oerhört taggad att börja. De första veckorna jag jobbade körde jag detox och första veckan var jobbig med ständig huvudvärk, speciellt pga koffeinbrist... Men sedan vände det och jag kände mig piggare än på länge. Dessutom hade jag hört en radiopratare säga "Det är inga problem att hålla vikten bara man äter var tredje timme och ser till att det man äter innehåller protein." Det måste jag testa tänkte jag och kombinerade detta med min detox. Från början stod jag i stort sett still i vikt och med måttband var det ingen skillnad alls. Men jag mådde så bra av att äta var tredje timme för jag slapp det där med blodsockerfall och att vara så hungrig att man stoppar i sig fel saker för att man håller på att svimma av hunger.

Sedan mätte jag mig en dag och insåg att jag tappat flera centimeter i midjan och runt armarna, runt låren och rumpan. Hela jag hade krympt och vågen visade också nedgång. Nu började jag röra mig mera, det har jag jobbat med hela sommaren men nu kändes det som om jag fått upp en grundkondition och kunde börja pressa mig lite mera. Jag har fortfarande långt kvar tills jag kan springa den runda jag är uppe i nu men jag är ute och rör på mig i en timme och springer och går om vart annat och känner att jag mår jättebra av det! Har aldrig varit med om att det varit så lätt att gå ner i vikt och det känns underbart att börja kunna träna lite mer ordentligt.

Pappa har kommit in sig på boendet och verkar trivas bra och det är roligt att hälsa på honom när han är så pigg. Svärmor fyller 85 om två veckor och lever ett aktivt och bra liv tillsammans med sin nye särbo. Jobbet fungerar jättebra och jag känner mig full av energi. Känner mig välsignad som får ha det såhär bra. Tar tillvara på varje dag och håller tummarna för att det ska hålla i sig!

mobilt bredband

Är så glad för mitt mobila bredband till min jobbdator! Visst fungerade det hyfsat med sambons ipad men för mig passar det bättre med en pc som jag kan styra lite mera själv. Det kan jag nog med Ipaden också det går säkert att ha favoriter och så där också men eftersom den inte är min så vill jag inte lägga till några och inte vara inloggad någonstans. Men på den här datorn måste jag ju logga in med min vanliga inloggning så då känns det OK att vara inloggad på lite olika sidor. Förhoppningsvis ska jag få in någon bild så småningom också... men nu är det dags att gå och lägga sig! I morgon ska jag vara lite hushållerska och barnflicka till min storebror. Vår kusin med familj kommer från Stockholm och brorsans sambo jobbar. Våra nya grannar i stugan sover här ikväll. De verkar jättetrevliga och jag tror att det blir jättebra! I kväll var det lite liv och rörelse på stranden. Det var folk i alla tre stugorna och det känns skönt när sambon inte hittar hem... Han blev fast i grannstaden i natt... kan bero på någon form av personalfest. I vanliga fall när jag är alldeles ensam här känns det lite småläskigt och jag sover sådär. Nu tror jag i alla fall inte att det blir några problem. Det ska vara en eller annan mygga som förstör nattsömnen då...

Snabb uppdatering

Vädret visar sig från sin allra bästa skada. Tjugofem grader varmt och strålande sol. Har badat tre gånger i havet i dag! I kväll har vi varit på restaurang med sambons kusin och nya pojkvän. Massor av folk och härlig stämning i stan! Men nu är det skönt att vara tillbaka i stugan! Livet är fantastiskt helt enkelt!

Snabbvisit

Är hemma en snabb sväng och rättar lite datauppgifter, vattnar blommor, plockar med mig några som inte klarar sig så länge utan vatten och lite matvaror så jag har bättre nytta av i stugan. Ska plocka ihop räkningarna och ta med dosa för att betala dem också. Det var meningen att jag skulle hämta mitt mobila bredband också men.... det hade inte kommit ännu så jag får väl hoppas att det kommer i morgon då... vi ska in till stan och käka middag med några vänner. Kläder ska jag hämta också... ska bli spännande om jag kan ha något av det jag beställt på Vero Moda online. Det var rea där så jag provade för en gångs skull... minns mammas beställnigar på postorder när jag var liten. Det var sällan det passade när varorna kom. Knöligt var det att skicka tillbaka dem också. Vi får hoppas att detta går bättre! Nu ska jag maila lite bloggadresser och annat smått och gått till mig själv innan jag hämtar kläderna, handlar lite mat och lite jord och eventuellt lite plant om jag hittar något billigt och bra och beger mig åter till stugan!

Har tagit dagens första dopp i havet i dag! Inte så kallt som jag trodde! Vädret är strålande!

Njuter i fulla drag!

Känner mig oerhört ödmjuk och tacksam just nu! Livet i stugan är helt fantastiskt! Vi har så mycket vackert omkring oss, havet, blommorna, naturen i stort. Jag mår bra, sambon och jag kommer bra överens och vi får njuta av lediga dagar tillsammans! Vi har vänner omkring oss och har råd att göra vad vi känner för,även om vi inte är stormrika! Det är bara att ödmjukt tacka och njuta i fulla muggar! Har tagit en lugn och härlig promenad utmed havet ikväll efter att ha bjudit svärmor med särbo på middag. Dagen har spenderats i trädgården och i soffan med en bok. i morgon bitti åker sambon på jobbet och jag har en hel dag till mitt förfogande. Härligt!

53 dagar

Nu är jag ledig i 53 dagar... känns ofattbart! Jag vet att det bara kommer att säga swish så är det dags att börja jobba igen. Men nu ska jag försöka njuta och utnyttja den lediga tiden till att göra sådant som jag vill! Nu är det visst en midsommar först och det är ju alltid lite måsten. Men när jordgubbstårtan och skagencheescaken är gjort så ska väl det fixa sig också.

Just nu sitter jag och väntar på att sambon ska komma hem så att vi kan åka till Birsta och handla mat och en liten blomma att ha med till i morgon. Jag har packat det mesta av mina kläder för nu flyttar vi dit några veckor i alla fall. Hur länge det blir får väl vädret avgöra. I går beställde jag mobilt bredband så det kommer väl till veckan. Blir skönt att slippa åka in till stan för att kolla mina PIM uppgifter och bra att kunna kolla facebook utan att behöva använda mobilen. Jag har Sveriges sämsta mobilabonnemang för att surfa med! I fjol hade jag en månadsavgift på en tusenlapp bara för att jag kollat facebook i mobilen. Dags att skriva en shoppinglista så kanske det går lite fortare på affären och att vi får med oss lite fler saker vi behöver.

Ring, ring

Tjugo i nio ringde telefonen.... en kollega och chefen från jobbet som hade funderingar. Hoppas att det inte fortsätter likadant hela lovet ;) Chefen fick vår kvalitetsredovisning via mail av mig igår... och öppnade det och började skriva. Sedan sparade hon bara när hon avslutade... i de temporära filerna i mailprogrammet blir det ju då och då är det borta nästa gång man öppnar programmet... Inte kul att berätta det men vad kunde jag göra? Men tjugo i nio hade jag ju redan hunnit äta frukost och var precis på väg att hälla upp min första kaffekopp så det var ju inte så att de väckte mig...

Nu ska jag göra en lista på hur och vad jag ska göra i dag så att det blir något gjort. Om jag inte strukturerar upp det brukar det inte bli så mycket gjort. Då går jag mest omkring och tycker att det är så skönt att vara ledig och funderar över vad jag helst vill göra och så blir det ingenting....

Få se nu då. Baka bullar ska jag göra och tårtbottnar, ringa till brorsan och höra vad vi ska ha med oss på midsommar, handla strössel, lunch, ägg, flingor, nu känns det som om jag glömt något viktigt... får fundera en stund tror jag. Skor till pappa får vara i dag. Det är viktigare att vi har fika att bjuda på på midsommar då tjocka släkten kommer och fikar.... tjocka och tjocka, ingen av dem är tjock och inte är den speciellt stor på sambons sida heller. Men förhoppningsvis blir vi två fler än i fjol. Svärmor har ju ny särbo och sambons kusin är nykär som en klockarkatt. Jag hoppas att de kan komma också! Sambon är lite besviken att vi inte får vara i stugan på midsommarkvällen. Men brorsan har lagården på midsommarkvällen och med alla barnen är det enklare att vara där och våra vanliga midsommarkamrater är ju i Frankrike... men det är samtidigt skönt att det är så att man kan göra det man känner för och inte ska känna sig tvingad att vara hemma för att vi ska fira midsommar ihop. Jo, ringa K så jag också göra idag... eller kanske skickar jag ett mail. En av mina nära vänner som jag umgås med allt för lite. Största orsaken är att hon har en så planerad tillvaro att vill man träffa henne och hennes familj måste man planera in det flera veckor i förväg och jag har så svårt för det! Jag gillar mera spontana träffar, att man ringer på onsdag och frågar: "Kan ni komma på lördag?" Men det finns inte en chans att de ska kunna komma då. Deras helger är upplanerade långt i förväg. Men det innebär ju inte att jag inte vill umgås med dem. Det blir bara logistikproblem.

Listan:
1. Maila K
2. Kolla lite jobbsaker
3. Göra mig i ordning
4. Göra bulldeg
5. Handla
6. Ringa brorsan
7. Baka bullar i stugan
8. Göra tårtbottnar
9. Njuta av livet i stugan och poa i lite rabatter.
10 ?

Nu är det nära

I morgon är jag ledig och jag tror att jag ska åka till stugan och baka lite. Om jag inte bakar bullar hemma och tar med mig dem ner. Vi får se. Sedan jobbar jag torsdag och sedan.... inte förrän 15 augusti igen. Nästan två månaders ledighet! Känns jätteskönt! Samtidigt fick vi tjänstgöringsintyget som vi ska skicka in med alla betyg för att få lärarlegitimationen i dag... det tror jag ju inte att jag kommer att få någon. Men den dagen den sorgen.

Jag hade tänkt få äta middag med pappa idag. Det är lite klurigt det där. Viss personal bjuder alltid på middag medan andra aldrig erbjuder sig. Nu hade jag i och för sig fått köttbullar till både lunch och middag men det hade ju inte gjort så mycket. Nu var jag upp och provade ett par brallor på pappa och de passade som tur var och sedan ville pappa gå till dagrummet och när vi satt där kom en personal och frågade om hon fick släppa ut mig samtidigt som hon hade med sig mat till en annan farbror. Ja, vad skulle jag säga...när de inte bjöd på middag så ville jag ju inte sitta kvar där och titta på dem när de åt. Så det var väl bara att åka då. Nu är det bara skor eller sandaler kvar så har jag betat av shoppinglistan. Men skor är svårt tycker jag!

Nu har jag fastnat i soffan ett tag. Känner mig lite trött och sliten. Men det blir väl så att jag slappnar av när jag vet att jobbet är i stort sett klart. Till min skola ska jag ju inte mera den här terminen. På torsdag blir det datakurs och det ska bli riktigt roligt! Men nu får jag nog försöka pallra mig upp ur soffan, starta en tvättmaskin och bege mig ut för lite frisk luft!

Kleptoman?

Måste erkänna en sak... Jag har stulit allmän egendom ikväll. Jag tog en promenad till affären, två timmar senare än jag tänkt mig. Först ringde en kompis, sedan sambon och så fastnade jag och letade efter lite resor...

Men så gick jag där i parken och började kolla in alla perenner som fanns i rabatterna där... kunde ju få något tips på vad jag kan ha i mina rabatter i stugan. I parken fanns också en fantastiskt vacker rosa rosbuske, eller en, massor av dem. När jag gick där och spanade efter blommor fick jag se ett skott som stuckit iväg ut i gräsmattan. Det där kommer de ju att ta med gräsklipparen nästa gång de klipper tänkte jag. Men jag hade ju inget med mig att ta skottet med så jag gick vidare till affären. När jag gick från affären kom jag på att jag skulle tagit en extra liten påse med mig.... kom på att jag köpt bananer och de behöver ingen påse... hittade en pinne och helt plötsligt står jag och gräver upp rosbusken och lägger i min bananpåse. Nu står rosbusken i en kruka på min balkong... vi får väl se om den överlever. Men det hade dem ju knappt gjort om den stått kvar heller, för då hade den ju blivit klippt varje gång de klippte gräset. Så jag kanske ska se mig som en växträddare i stället för en tjuv? ;)

Nöjd!

Ja, när man väl sitter där och börjar diskutera så är det aldrig svårt att engagera sig. Jag brinner ju för pedagogik och undervisning! I vår grupp fanns en äldre kvinna som jobbat i många, många år och som var ganska svår att hantera. Hon tog mycket plats, hade sina mycket bestämda åsikter och var gärna lite gnällig. Samtidigt som hon hade en hel del vettigt att säga också. Till en början försökte vi följa det diskussionsunderlag vi fått tilldelade. Men det stämde dåligt eftersom det utgick från att vi jobbat ett tag med nya läroplanen och det har vi ju inte alls. Så efter fikat hittade vi en punkt som intresserade oss och diskussionen gick bra men denna kvinna styrde lite väl mycket i mina ögon. Vissa personer fick inte komma till tals och det blev mycket att sitta och hålla med varandra. Så jag föreslog innan vi gick på lunch att vi nyttjade arbetssättet PBS (Problembaserat lärande) när vi kom tillbaka. Förslaget godtogs och när vi kom tillbaka så fick alla fem minuter att fundera över ämnet och sedan fick var och en prata och vi fick ställa följdfrågor. Begreppet eller diskussionsfrågan vi skulle tänka kring var likvärdighet och vad likvärdighet i undervisningen innebar för oss. Första deltagaren kom i gång och berättade och sedan var det denna kvinnas tur och då säger hon. "Jag väljer att passa, för detta är så självklart för mig!" Här känner jag mig nöjd med mig själv. Istället för att bli irriterad eller bara godta hennes kommentar säger jag: "För dig är det säkert självklart, men vi vet inte hur du tänker och du har så stor erfarenhet och kan så mycket inom området så det kan ju vara så att någon av oss kan lära oss något av vad du kan bidra med." och hon pratade och gav sin syn på saken. Ibland får man till det! Jag måste säga att jag tycker att detta arbetssätt är jättebra för man får verkligen fundera själv över vad betyder detta för mig och sedan lyssna på andras syn på samma sak. Massor av nya infallsvinklar och tankar får man!

Nu är det en dag kvar att jobba med detta och det ska vi göra på den egna skolan. Känns skönt att få prata med mina egna kollegor som jag känner väl och känner mig bekväm med! Även om dagen i dag var jätteintressant och det är nyttigt att höra hur det är på andra skolor!
Nu ska jag bege mig ut i solskenet och inhandla lite frukost så att vi inte svälter ihjäl i morgon bitti. Sambon är på väg hem från huvudstaden i bil. Han körde ner i morse och är på väg hem nu. Gillar inte att han åker fram och tillbaka på samma dag. Men jag kan ju inte hindra honom. Vi sade att vi skulle flytta till stugan i morgon... men jag vet inte riktigt hur det blir. Ska en sväng till pappa och se om de brallor jag köpt till honom passar och en skjorta fick också följa med hem. Dessutom har jag shoppat ett svalt täcke och nya kalsonger så nu är han förhoppningsvis ekiperad. Nej, han borde få ett par skor också men det är så svårt att köpa till någon när han inte är med.... kanske kan de åka och handla dem tillsammans med honom? Ska fråga!

Nu får det snart vara nog!

I kväll var det lite motigt att lämna stugan och bege sig in mot stan för att läsa in sig på morgondagens arbetsuppgifter... Ville bara stanna kvar och få pyssla på i trädgården, städa ur stugan ordentligt, kanske gå en promenad, till och med städa ur gäststugan skulle vara bättre än att läsa in sig på Lgr 11 och diskussionsfrågorna i svenska. Inte för att jag är ointresserad eller inte vill ta till mig den nya läroplanen utan bara för att jag är så trött och sliten att jag inte har ork att engagera mig ordentligt och jag gillar inte att göra saker halvdant... Det vore bättre att detta låg i början av terminen och inte de allra sista dagarna.

I går var vi och hälsade på pappa och han var riktigt pigg. Vi fikade tillsamman och sedan spelade vi ett parti kort. Sambon vann... hade varit roligt om pappa hade fått vinna men han hade otur med korten och för en gångs skull hade jag fantastisk tur med dem... även om jag inte vann tillslut var jag inte långt efter sambon. Nu har sambon en ny TV i stugan också. Vi har haft granntantens gamla tjockTV där och för mig har det varit helt OK bara den har fungerat som den skulle. Men nu på slutet gjorde den inte det så det var väl dags att köpa en ny TV. Men jag tycker att den blev lite för stor 42 tum i ett ganska litet rum blir nästan lite överväldigande. I en stuga tycker jag att TVn ska ta liten plats och inte vara så viktig. Men jag tror inte jag kommer att titta mer på TV bara för att vi har en nyare och finare TV. Havet, rabatterna och skogen drar mycket mer!

I dag har jag tömt svärmors rum i fall hon vill bo något med oss i sommar... skulle bli lite förvånad om hon ville de nu när hon har särbo som kan skjutsa henne när som helst. Då tror jag att de kommer ner och hälsar på och åker hem igen sedan. Men vi får väl se. Det kan ju bara så att de säger åt oss att nu vill de bo i stugan ett par dagar också. Det har hon ju full rätt att göra eftersom hon har nyttjanderätt. Just nu har vi en liten bäbis där ute... ett jättelitet rådjurskid som stultar omkring på ängen ovanför oss. I dag stod vi på var sin sida om dem grannen och vi med var sin kikare och tittade på dem. Den lilla är så söt så det är inte sant... Tur att jag har hittat något som håller dem borta från rabatterna så man kan njuta av dem utan att vara orolig att de ska äta upp något. Blodmjöl på blommorna fungerar och över min grönsaker har jag fiberduk. Men när potatisen kommer upp vet jag inte hur jag ska göra... men utan värme verkar de dröja...

Trött i huvudet!

En intensiv arbetsdag är över. Förmiddagen ägnades åt PIM diplomseminarium. Mycket fina arbeten från vår kommun och all dess pedagogiska verksamhet, lite tårta och mycket diskussion. Trevligt men jag var lite stressad för vi var ganska många och han jag hade seminariet ihop med är lite seg tycker jag.... dessutom fick han kanske styra lite väl mycket i dag men jag är så trött nu så jag orkar inte dra så mycket... Nya tag nästa termin... eller till veckan i alla fall när jag har en kursdag på torsdag. Det ska bli kul tycker jag!

Sedan var det bara att kasta sig i bilen och åka till en annan skola för lunch och sedan diskussioner kring Lgr 11. Konstigt att komma in efter halva dagen. Men jag har ju inte vett att vara tyst så jag fann mig nog tillrätta ganska snabbt. Nu är huvudet fullt och kroppen protesterar lite... man är inte van att sitta still när man jobbar som lärare.... förstår barnen som har svårt att sitta still ibland!

Nu ska jag ta mig en lite promenad och titta på spektaklet kring Eagles som spelar i stan ikväll. Men vädret ser inte så lysande ut så sedan tror jag att vi köper med oss lite mat och åker till stugan. Ska bli skönt att lämna stan och lyssna på lite vågskvalp och måsar istället!

Jordgubbar och mjölk

Frågade brorsdottern om jag fick hämta henne från förskoleklassen i dag och det fick faster! Lättsamt när hon finns på skolan. Vi hade det spännande på skolan i dag. En stor lyftkran och fem lastbilar och helt plötsligt hade vi ett hus till på skolgården. Men efter en trevlig stödtecken kurs för mig och masstillverkning av smycken i papper för henne tog vi min lilla bil och uträttade några ärenden först. Men brorsbarnet var hungrig och önskade sig jordgubbar. Inte kunde faster neka till det inte, speciellt som hon ville ha mjölk till så det var ju inte ens onyttigt. Sedan promenerade vi huden som hittade något så äckligt så jag höll på att kräkas. Troligtvis något dött djur eller något som hon varit och dragit huvudet i och sedan kom hon till mig och jag klappade henne. Det var väldigt, väldigt nära att jordgubbarna kom upp igen... Fick försöka tvätta av henne det värsta och sedan fick hon sitta fast ute på gräsmattan. Det uppskattade hon inte... men det gick ju inte att ha henne inne och jag var ju tvungen att laga lite middag till barnet och barnets pappa....

Efter middagen tog jag min lilla bil och styrde kosan mot stugan. Ville strö ut lite blodmjöl, kolla det nya kylskåpet som var lite dåligt kallt i helgen men verkade ok nu... vattna och se lite vad som hänt med det jag planterade i helgen. Min sallad börjar se fin ut och i växthuset såg det också OK ut även om det inte växt så mycket i det dåliga vädret. Rosbuskarna och det andra hade överlevt men... de stackars rabarberna jag hittade halvdöda ser nog fortfarande halvdöda ut... vi får väl se om de överlever och skjuter nytt...

På väg hem hann jag stanna till och surra lite med en kompis och hennes barn också. Riktigt skönt ute i solen och roligt med ett litet spontanbesök sådär. Det blir allt för sällan nu för tiden. Nu har jag förberett mig lite för morgondagens jobb med Lgr 11 så bara jag får en dusch nu så ska jag sova!

Vad det är skönt att vara två ibland!

Hade ingen bra natt vad det gäller sömn natten som var... Jag har slarvat med maten och ätit lite för mycket saker med mjölk i den senaste tiden. Det vet jag ju att jag inte ska göra men... ibland är det lätt att bara vilja äta som alla andra och inte bry sig. Trots att jag tar medicin som Lactras eller Prolaktas så får jag ont i magen när jag äter för mycket mjölk. I går åt jag jordgubbstårta och en smörgåstårta som jag inte vet vad den innehöll och så en Irish med vispgrädde på. Det blev helt enkelt för mycket för min stackars mage så i natt klockan två vaknade jag och fick vara vaken till framåt fyra... löste sodoku uppe i soffan eller låg och vände och vred mig i sängen. Så i morse var jag nästan löjligt trött. I vanliga fall klarar man väl en natt ibland men nu är energinivån låg efter en intensiv vår och med skolavslutning i går...

Väl på jobbet var det bara att sätta igång med möten, beställningar och städning, städning, städning. Man samlar på sig en otrolig mängd papper under en termin. Det svåra är att organisera dem så att man hittar det man vill ha när man behöver det... det får jag fortsätta med i morgon. Mer grädde blev det också då en kollega bjöd på jordgubbstårta och till lunch en paj på restaurang med mjölk i... så här i efterhand skulle jag inte ha ätit den för magen håller på att krypa ur skinnet på mig nu... men jag tänkte helt enkelt inte så jag får väl skylla mig själv! Nog klagat. Men när jag var på väg hem från jobbet ringer sambon och säger att han åker och tränar. Kylskåpet var så tomt att det ekade och vi hade varken toapapper eller duschcreme. I vanliga fall hade jag väl bara åkt och handlat på väg hem. Tycker inte att det är några större problem nu när jag har bil. Men inte i dag. Talade om att det kändes som om jag fick ta mer ansvar för hem och hushåll just nu och att jag var trött. Sa också att det inte brukar vara så och att det var för att jag var trött som det kändes jobbigt. "Men ska vi göra så här då? Jag kommer hem och så går vi igenom vad som ska handlas så åker jag och handlar innan jag åker och tränar?"

Visst har jag en fantastisk sambo ibland? Riktigt lika bra var det inte när jag kom hem för det märktes väl lite att jag omkullkastat hans planer men när han såg hur trött och sliten jag var vände det. Så nu har vi ett välfyllt kylskåp, vi har lagat middag tillsammans och sambon har precis kört en tvättmaskin som jag ska gå och hänga nu. Känns helt OK eftersom jag hann ta en microsömn när sambon var och handlade!

Irish i pausen

Robin Hood med kvartersteatern var kanonbra! Rolig och proffsigt! Hästarna var ett läckert inslag! Men kallt och duggregn var det! jag gick uppför backen dit och med underställ och fleecetröja höll jag på att flyta bort. Precis innan paus började jag frysa... Men med lite rörelse och en Irish coffe av en arbetskamrat i pausen fick jag tillbaka värmen. Efter pausen fick jag låna filt och en regnponcho av en annan kollega så då var det riktigt varmt och skönt! Skratten och proffsigheten i framträdandet värmde också! Uppe på berget hade en massa nior avslutningsfest...såg kallt ut ikväll! De hade ju kunnat fått lite bättre väder.... Men kanske blir det lite mindre fylla när det är kallt. Man kan ju alltid hoppas!

Vissa berör mer än andra.

Nu är skolavslutningen avklarad och det var både fint och lite sorgligt. Många fina blommor fick jag med mig hem och känner mig som en riktig fröken! Det där med att vara specialpedagog är alltid speciellt.... ibland får man lite för mycket presenter för man får av alla klasser man jobbar med och ibland blir man helt utan. I år blev det mera lagom. Jag fick present av den klass jag jobbat mest med och några enstaka elever. Vissa väntade och andra mer oväntade...
Det är ju naturligtvis inte nödvändigt med presenter men man känner sig lite uppskattad när någon har tänkt på en innan. Men jag blir lika glad för en bukett vilda blommor som att man köpt något...

Hann inte med att få en sommarkram av alla 52 barnen men nästan... några har föräldrar som har väldigt bråttom därifrån och då är det svårt att hinna med... Lite fotomodell får man vara också och fotograferas med en den ena och en den andra...

Nu har jag precis kommit hem från skolan där vi samlades i personalen efteråt och käkade lite smörgåstårta och tårta. Jag har två kollegor som går i pension nu till skolavslutningen. Jag kommer att sakna båda men framför allt en kvinna. Hade något sagt att jag skulle sakna henne mer än någon annan av mina kollegor när hon började hos oss hade jag nog inte trott den personen. Vi jobbade tillsammans i förskoleklass och hon kom från en annan skola och hade jobbat med äldre elever. Hon kämpade och tyckte att det var svårt att jobba med 6-åringar och det jobbet passade nog inte henne så bra. Hon är ganska tyst och ingen person du kommer in på livet så lätt. Vi fortsatte med upp i ettan både hon och jag och som resursperson till en klasslärare kom hon helt till sin rätt och vi har på något sätt växt ihop hon och jag. Vi pratar inte alltid så mycket men vi visste på något sätt att vi hade varandra. Om det blev några bekymmer var det ofta henne jag gick och pratade med och var det något hon tyckte inte kändes bra kunde hon ta upp det med mig och jag tog upp det med resten av arbetslaget. Jag kommer att sakna henne massor nu. Bara det där att hon varje morgon var väldigt noga med att säga mitt namn och säga godmorgon. Även vi vuxna har stort behov av att bli bekräftade och sedda!!!

Nej, nu ska jag bara ta det lugnt en stund, titta på lite webb TV eller läsa lite innan det är dags att fixa lite middag och ta en promenad upp på berget... Robin Hood.... Det är Robin Hood jag vill ha!

Skolavslutning

I dag säger jag hejdå till de barn jag jobbat med de senaste tre åren... lite sorgligt och visst kommer jag att sakna dem! Men jag ser fram emot en höst med lite mindre arbetsbelastning... får väl se hur det blir! Nu är det väl bara att bita ihop och knyta ihop säcken fram till midsommar.... hur kunde jag ta på mig att jobba dagen före midsommar??? Ja, ja... då har jag gjort min PIM tid den här terminen också.

Ikväll blir det Robin Hood på Norra Berget. Jag hoppas solen tittar fram så det blir lite varmare!

Vart tog sommaren vägen?

I dag har det verkligen regnat järnet hela dagen...Var rastvärd på lunchen med det fick jag vara inomhus för ute var det inte många barn i hellregnet inte... tvåorna skulle promenera ner till kiosken och köpa glass men de fixade glass på andra sätt istället och det var nog lika så bra det!
I morgon är det skolavslutning och jag hoppas verkligen att det slutar regna tills dess. Vad jag kan minnas har jag aldrig varit med om att det regnat på en skolavslutning... kallt och mulet har det varit men det har inte hellregnat. Hoppas att det inte gör det i morgon heller. Vi går ju en sex, sju hundra meter i tåg upp till kyrkan och det är ju inte så roligt att komma dit och vara dyngsur. Jag blev tvungen ;) att shoppa lite nya toppar idag till kjolen jag köpte. Hade bara ett linne som passade riktigt bra till och det blir nog lite kallt i morgon. Men den här gången hittade jag kläder på HM två toppar för en hundring styck så det klarar jag nog av.

Nyss ringde min kusin och hon hade varit och hälsat på pappa i går så den här helgen hade han bra med besök. Hon tyckte att han var mycket piggare nu än tidigare. Det har hon ju rätt i och som det är nu får vi hoppas att det får vara ett tag. Har varit och fixat lite på banken till honom och shoppat ett nytt täcke som personalen efterfrågade. Nu ska jag bara hitta ett par byxor i bomull också. De tror att syntetbyxorna han brukar ha förvärrar hans eksem...

Just nu är det illa med arbetslusten... har ingen inspiration för datauppdraget. Det visade sig att jag missat skriva på några diplom och dessutom glömde jag ett möte i fredag och ingen ringde och frågade var jag var så jag uteblev helt enkelt. Hade de ringt hade jag ju kunnat åka dit. Men jag kom ju inte ens ihåg att jag skulle varit där förrän i morse när jag fick ett mail om det.... illa, illa! Ska kliva upp tidigt i morgon och göra klart allt så kan jag njuta av skolavslutningen sedan.

Tillbaka på jobbet

Visst fick jag med mig pappa till stugan. Det var inga problem att åka iväg alls. Vi packade in oss i bilen och styrde mot ön... Han tyckte att det var väldigt långt innan vi var framme men var på gått humör. Men när vi kom fram startade oron... han var in och sade hej till min sambo och lånade toaletten och sedan frågade han när vi kunde åka vidare... Jag sa att vi skulle ingen annanstans och att vi snart skulle dricka kaffe. Skyndade mig duka fram ute på bron och satte ner honom på en stol där ute. De flesta trivs där på bron när det är varmt och skönt. Det svalkar lite från havet och man har en strålande utsikt... men det hjälpte inte. Så fort han druckit upp kaffet så skulle vi åka. Han måste ju tillbaka på jobbet... jag försökte med att det var lördag och att han hade fått lov att åka men det hjälpte inte. Jag tog med honom runt tomten och tittade lite och vi satte oss en stund på nästa uteplats men nej, han ville bara åka. Jag sa att jag måste gå på toa och passade på att vattna det som såg lite torrt ut men till slut kunde jag inte dra ut på det längre utan det var bara att stoppa in gubben i bilen och åka tillbaka igen... Då var klockan ett och vi åkte från boendet vid tolv och då tar det nog ungefär tjugo minuter att åka så fyrtio minuter var han hos oss... inte den mysiga utflykt jag tänkt mig.

Vi tog en liten omväg hem, sambon följde också med, och stannade vid min faster och farbror så pappa fick träffa sin syster en snabb sväng. Men han hade inte tid med dem heller utan måste tillbaka till jobbet.. Känner mig lite elak men det var faktiskt skönt att de fick se hur virrig pappa är numera. De hade träffat honom tidigare och inte märkt något på honom. Men nu fick de ju se att vi inte satt in honom på något hem för att slippa honom utan för att han verkligen behöver det... Pratade med en kille som jobbar på pappas boende och han var mest bekymrad över hur jag tog det att pappa inte hade ro att vara i stugan. Gulligt av honom. Men jag sade att det är ju bara att konstatera att mår han bättre av att jag hälsar på honom där så är det ju det jag får göra. Även om det inte alltid är så roligt att vara i lokalerna där. Han tyckte att vi skulle testa att ta med honom hem till brorsan igen också men kanske fick ställa in oss på att det kanske inte heller skulle fungera så bra. Men det är ju i alla fall inte lika långt att åka!

Nu ska jag vila min slitna kropp efter allt trädgårdsarbete i dag... har fixat bort en halvdöd vinbärsbusken... men rötter hade den gott om!!! Dessutom hittade jag några pinade rabarber som jag försökte rädda. Allt började med att sambon skulle rädda några rosenbuskar där han höll på att röja så tre fina pallkragar med vinbärsbuskar, rosor och rabarber blev resultatet. Så jag har nog gjort rätt för mig i dag också!

Undrar om jag får med mig honom.

Pappas lägenhet är hemsk när det är såhär varmt... det blir stekhett där! Han klarar inte värmen så bra så jag tycker riktigt synd om honom. Vi drar till stugan i dag sambon och jag och jag tänkte ringa och höra om han vill följa med ut över dagen. Det blir ju alltid lite svalare ute vid havet och han som alla andra brukar trivas i vår stuga. Nu ska jag hänga tvätt, handla och stanna till på systembolaget så att jag kan åka ut direkt efter att pappa ätit lunch om han nu vill följa med... Undrar om mina blommor lever där ute i den här värmen. Det är 26 grader varmt och klockan är bara halv tio... Hot, hot, hot!

Billig avslutningsklänning

Frissan tog en evinnerlig tid även om jag blev supernöjd...är numera blondin och tror att jag kommer trivas med det i sommar. Jag var inte hemma igen förrän halv tre och då hade jag inte ätit lunch ännu så dagen försvann i ett nafs... Bestämde mig för att stanna i stan istället för att ta en tur till stugan och ringde sambon för att boka in en after work på stan. Tänkte shoppa en billig klänning på Vero Moda eller Hennes inför skolavslutningen. På väg in på stan kom lastbilarna med alla studenter så jag stannade och tittade och vinkade. Där står jag och ett flak med unga killar kör förbi. Jag vinkar åt någon som vinkar åt mig och då hör jag hur de ropar "Babe" och visar att jag ska ringa dem.... Efter den reaktionen kan man inte annat än vara nöjd med frisyren ;))

Den billiga klänningen hittade jag dock inte utan kom hem med en jättecool jeanskjol från Martins som kostade 1200 kronor... Inte alls vad jag tänkt mig och inte vad jag hade råd med efter besöket hos frissan som också gick på 1500 kronor... men jag blev bara kär i kjolen. Så det får väl bli allmän konkurs då men jag behåller den nog! Det var så coolt med volangerna till jeansöverdelen... Sambon är nog också nöjd eftersom han fick komplimanger av Eva som är med och driver affären för sin snygga stil på kläderna. De gick vinst på oss i dag för sambon köpte en skjorta där han också. Efter shoppandet hamnade vi på Stadshusverandan och käkade middag där. Det tog lite tid innan vi fick beställa men vi hade inte bråttom och upplevde det inte som irriterande. När maten väl kom fick jag fel varmrätt så de fick ändra det. Det gick ganska fort att rätta till det men servitören sa att han bjöd på vinet som ursäkt... sedan bad vi om var sin espresso och då hade de något fel på maskinen så de bjöd på den också... och jag har druckit betydligt sämre espressos på restaurang... Så det blev ju ett hyfsat billigt restaurangbesök i alla fall! Vad det gäller kjolen får vi väl hoppas att skatteåterbäringen kommer snart så ordnar det sig nog!

Ogräsbekämpning

I dag är det dags för ett besök hos frissan. Jag har ett hår som växer som ogräs så det är verkligen på tiden. Min frissa är bäst i hela världen... tycker jag i alla fall. Hon är otroligt duktig på att klippa och dessutom är hon en duktig entreprenör. Gillar starka, duktiga tjejer! Hon driver sin egen salong i ett hus som hon köpt alldeles själv och nu håller andra företag på att flytta in i huset. Senaste var det en nagelfirma som öppnade. Det är min dröm att få fixa till naglarna och göra manikyr men... så här i trädgårdstider känns det som helt bortkastade pengar. Med händerna ständigt i en rabatt eller ett trädgårdsland hålls nog inga naglar snygga...

Måste nog förbi på jobbet en sväng och hämta lite material också... borde fixa mobilt bredband till min dator så jag kan jobba lite vart jag vill.... vi får väl se om jag kan fixa det under dagen. Sedan är det detta med pappa.... ska jag hälsa på i dag eller i morgon? Ska vi vara där eller ska jag ta med honom någonstans??? Beslut, beslut, beslut... Vi får väl se hur det blir... En dusch så att man ser anständig ut när man kommer till frissan är i alla fall ett måste!

Det drar ihop sig...

Nu är det bara en arbetsdag i skolan kvar tillsammans med barnen för mig... Men jag skriver nog mest på kvalitetsredovisningen på måndag så speciellt mycket med eleverna verkar jag inte få vara. Sedan är det avslutningsdagen och sedan är arbetet med de elever jag jobbat med i tre år slut... känns konstigt men sånt är ju livet! I dag har vi haft vårshow och det var varmt! Gassande solsken och vindstilla och där satt vi ute i över en timme. Hjärnan började nästan koka. Jag och en kollega var konferencierer och det gick väldigt bra trots att vi inte övat något. Men så går det väl när man är van att jobba med varandra och inte tycker att det där med att stå och prata inför folk är speciellt otäckt.

Men värmen tog på och när jag kom hem fick jag faktiskt gå och lägga mig och sova en stund för huvudet kändes som om det skulle gå i två bitar. Men lite sömn gjorde susen och sedan tog jag min lilla pärla ut till min kusin för att fira hennes dotter som tog studenten i dag. Riktigt härlig att sitta på altanen i solskenet och äta smörgåstårta! Roligast var det faktiskt att får träffa mitt kusinbarnbarn som precis fyllt två och som jag inte lyckats träffa på tidigare. Hans lillasyster är bara tre månader och sedan har han en tremänning som är 8 månader. Mysigt att få vara lite med så små barn. Har inga så små barn i min omgivning just nu.

Är grymt imponerade av min kusins dotter. Hon fick 22 MVGn och två stipendier för sitt fina jobb. Dessutom är hon en fantastisk tjej som person också! Imponerande!

Det verkar som om vi får en del besök i stugan även i sommar! Det är många som vill komma ut och hälsa på oss och det är ju jätteroligt! Jag älskar ju att ha folk omkring mig!

Sportfreak

I dag har jag nog fått frisk luft så att jag klarar mig i alla fall! Började tio i nio med lekar och fortsatte med det fram till kl. halv ett med ett litet avbrott för lunch... utomhus! Sedan spelade vi brännboll personalen mot barnen. Med lite riggning från domarna vann barnen. Riktigt dragigt med massor av hejarramsor var det. När jag gick i skolan var jag jättedålig på det mesta som hade med sport att göra men jag tror mycket berodde på nerver och på att killarna i klassen var så snabba på att döma ut en om man gjorde minsta lilla fel. Sedan handlade det väl om intresse också. Jag tyckte oftast inte det var kul med sport och idrott... Men nu lyckades jag ganska bra tycker jag. Det blev två homerun, en lyra och ett ganska bra jobb som brännare. När skoldagen var slut satt vi lärare i ett möte och försökte skriva kvalitetsredovisning. Men det var svårt med koncentrationen efter en hel dag utomhus. Jag ska försöka få till lite mera på den i morgon! Näst sista dagen med vanliga lektioner i morgon. Vi jobbar på förmiddagen och efter lunch kör vi vår årliga vårshow när eleverna får uppträda för varandra. Jag, en kollega och en elev är konferencierer.

Efter jobbet mötte jag upp sambon på Elgiganten nu med släpvagn på bilen så vi fick med oss kylen och frysen. Ut till stugan och lastade av kyl, lastade på den gamla och en massa annan skrot och vattnade blommorna lite snabbt. Sedan käkade vi middag som jag hade köpt på vägen. Hann med att fixa en studentpresent också.... ibland hinner man mycket på kort tid! Middagen borde ha varit härlig i det varma och sköna vädret på trappen med utsikt över havet. Men vi var så stressade så det gällde bara att tugga så snabbt som möjligt så vi skulle hinna på tippen också innan släpkärran skulle vara tillbaka på macken. I väg till tippen och lasta av allt skrot. Där träffar vi på en äldre man som är bekant med hela familjen. "Det är bra att du skaffat en redig tjej som orkar bära" säger han till sambon... Kände mig som en starkt och rejäl ryska eller något....

När vi var på väg hem säger sambon "Jag tänkte gå på fotboll, ska du följa med?" Jag brukar aldrig gå på fotboll. Men ikväll var det varmt väder, bra motstånd och dessutom erbjöd sig sambon att bjuda så nu har vi precis kommit hem från matchen. Det är ju egentligen ganska roligt att vara på fotboll. Men det får absolut inte vara kallt så man fryser. Så kul är det inte att man står ut med det! Nu får det nog lov att bli en dusch innan det är dags att vila de två blå...

Kyl och frys, check!

Fem i sju kommer vi in på Elgiganten... och kollar om det finns en kyl och frys som är lägre än 175 centimeter... högre än så kan den inte vara eftersom vi behöll överskåpen för att slippa snickra ett nytt elskåp. Sedan är det ju bra med lite extra förvaring... En sådan kyl och frys fanns det i hela affären och försäljaren säger. "Ni får 500 kronors rabatt om ni kan ta det härifrån i kväll. Vi har trångt på lagret...." Vi försökte verkligen få in det i BMWn men det gick bara inte.... så nu får vi fixa det direkt efter jobbet i morgon.

Sedan var vi på IKEA och hittade en perfekt skänk till matrummet men... i fel färg. Så vi fick nöja oss med två burkar sylt från IKEA... vore roligt att hitta något begagnat men det är inte heller så lätt att hitta!

I dag har jag varit till pappa en sväng och det var helt OK med honom. Jag blev bjuden på middag där men... jag tackade nej. Hade jag vetat att det skulle bli havregrynsgröt till middag hemma hade jag nog stannat och ätit kalvsylta och potatis istället... kanske måste hitta mig något mer att äta nu.

Fotboll på TV är inte min grej så jag kanske går och lägger mig sedan... ska spela brännboll och leka lekar i morgon... undrar om jag har alla ben hela i morgon kväll?

jo, visst serru att...

Nu kanske det börjar bli lite ordning i stugan. Inomhus är allt utom taklisterna klart i matrummet. Dessutom ska det handlas kyl och frys och någon form av möbel för förvaring. Men fint blev det! Det är ju bara det att själva köksdelen inte matchar.... känns hopplöst omodern och inte så kul... men så får det nog vara ett tag. Någon gång hoppas vi ju på att få bygga ut och fixa till ett nytt kök. Inte i år dock... I år blir det eventuellt en ny uteplats om det blir något fler projekt. Vi får se vad sambon har för arbetsvilja... jag är inte sådan som tjatar på honom om att han ska starta några projekt utan jag tror att det blir bra mycket bättre om de får komma från honom själv.

I trädgården så är alla rabatter fixade... visst vill jag ha mer blommor i dem... men det funkar som det är nu också. Var faktiskt till grannen och stal en del perenner häromkvällen... det huset är till salu och de har inte tagit hand om rabatterna under de senaste åren. Det innebär att en del blommor har börjat växa där de inte ska växa och det var några av dem som jag lade beslag på. Vi får väl se om de etablerar sig. Jag älskar perenner så jag hoppas det! I dag har jag gjort iordning ytterligare en pallkrage och satt potatis i den. Nu är det bara en kvar att gräva upp för och plantera i ... men det är ingen brådska. Jag ska ha rabarber i den och jag har planterat den provisoriskt i en annan odlingsbänk just nu och jag är inte säker på att flytten lyckades. Tog rabarber från brorsan... Jag tänkte ju att jag skulle fotografera mina ansträngningar också men det har inte blivit gjort...

I dag har vi inte jobbat hela dagen utan varit iväg på restaurang och ätit lunch, tagit en promenad och bara suttit och njutit i solen också. Det är ju ändå Sveriges nationaldag. Vi funderade på att åka in till stan och kolla in firandet där men Måns Zemmerlöv mfl. men vi iddes helt enkelt inte.... Jag inser att jag lätt blir lite för enkelspårig och nästan lite folkskygg eller så ska jag inte säga... Men jag har inget behov av folk när jag är där. Får jag gräva i mina rabatter och fixa och dona så är jag nöjd. Men jag förstår att sambon kan behöva lite omväxling i bland.

I går bjöd vi brorsan och min brorsdotter på middag för de var ensamma hemma. De kom stressande lite sena och vi satte oss ute i kvällssolen och käkade middag. Brorsdottern frös men vi hämtade en filt och så började vi äta. När vi ätit på sin höjd i fem minuter vrider hon plötsligt lite på huvudet och kräks... mitt där vi bordet och helt utan förvarning. Inte massor men helt klart en kräka... Hon blir inte ledsen och gråter och hon mår inte mera dåligt men fryser och är trött så jag tar med henne in och lägger henne på soffan och bäddar hon henne med en hink bredvid om hon skulle må dåligt igen. Min mat är alldeles kall och mysigheten med middagen har ju helt försvunnit men vi äter klart och sedan är det ju bara att säga hejdå och låta storebror och brorsdotter åka hem. Utan efterrätt och efter att ha varit där i mindre än en timme... Konstigt kändes det och även om jag förstod att det inte hade med något jag serverade så kändes det så fel på något sätt. När de kom hem så verkade allt OK förutom att hon var trött. Men när de var på väg upp för att gå och lägga sig, vänder hon sig om i trappen och kräks ner precis hela trappan. I morse hade hon feber och sedan kom diarrén. Så att det var vanlig magsjuka var nog inget att tveka på... Nu är det bara att hoppas på att sambon och jag klarar oss från otäckheterna! De säger att det är arbetsdag i morgon. Jag har inte riktigt förstått vitsen ännu. Men bara man kommer dit brukar det gå ganska bra!

Ont ska med ont fördrivas.

Visst är jag trött i dag... men inte förkyld och ingen feber. Tydligen fungerade det att jobba bort bacillerna! Har ju hört det där med att basta att endera blir man frisk eller jättedålig. Det var det jag körde för i går. För så där varannan dags feber var mer än jag fixade!

Nu sitter jag här och funderar på hur jag ska lägga upp dagen och om jag törs köra lite koskit i bakluckan på min "nya" bil.... Brorsan hade pallkragar liggandes och kanske kan jag få in dem som bara var halv storlek på i mon lilla bil. I dem ska jag plantera vinbärsbuskarna och då tror jag att jag behöver lite koskit till dem. Jag vill ha en bit rabarber av brorsan och så tror jag att det ska finnas gräslök i trädgården där pappa bodde. I morgon ska vi försöka hämta honom hem till brorsan på gemensamt kalas för brorsan och brorsonen. Det skulle vara så roligt om han kunde vara med!

Det känns som om jag borde ta tag i lite tråkigare saker än trädgårdsarbete också... hjälpa till och få ordning i stugan. Det är ju lite kaos där nu! Men sambon måste ju nästan få måla och snickra klart innan jag börjar så det får nog vara tills i morgon. Det vore så skönt att få ordning inomhus den här helgen så kan vi nästan flytta ut sedan om vi vill. Jag längtar!

Nej, det verkar ju finnas lite på min att göra lista så det är väl bäst att ge sig iväg!

Nu får vi väl se då...

Ja, i dag var jag i stugan och tog det baara lungt. Satt i skuggan och lästa och vilade upp kroppen... NOT!

Var på trägårn och köpte perenner och några lobelia till amplarna, stannade på Plantagen och köpte jord, till Ica och handlade lunch och rolltråg till sambon och så till stugan. Där grävde jag upp mossa och gräs lagom till mina odlingskragar. Där hade det behövts en jordfräs men det hade vi ingen så jag fick gräva upp ett lagom stort område för odlingsbänken. Sedan körde jag jord från jordhögen och jordsäckar med skottkärran. Snickrade ett underreden till min drivbänk och planterade och sådde sallad...
När jag väl kommit igång med snickrandet så är det ju faktiskt inte så svårt. Men cirkelsågen är bra! För såga för hand är jag inte bra på!

Sambon tyckte att jag var knäpp som inte tog det lugnt och var mera rädd om mig. Men... jag var bara så less och tänkte kanske att jag kan fördriva det "onda" ur kroppen. Vi får väl se hur jag mår i morgon! Nu har vi ätit god middag med lax och quinoa men jag tror inte att jag blir vaken speciellt länge ikväll. Men det var det på något sätt värt, för nu har jag mina odlingsbänkar igång med kryddor, paprika, aubergine, tre sorters sallad och i morgon sätter jag sockerärtor och köper en körsbärstomat, tror jag. Sedan ska jag plantera alla blommor också... Köpte som vanligt lite för många blommor, hittade ett sexpack med stenparti växter på Plantagen som inte var med i mina beräkningar... men jag får väl köpa mindre av något annat.
Det är bara att konstatera att blommor är min passion.

Spåkula tack!

Jag vet att jag borde vara hemma och ta det lugnt i dag. Har inte kollat någon feber men jag känner ju att jag är väldigt trött. Men det är 19 grader varmt ute och sambon åker till stugan. Jag har massor på min "att göra" lista och om jag sorterar kanske jag hittar några saker som inte är så fysiskt ansträngande... håller på att bli knäpp på att jag inte får något gjort. Speciellt vad det gäller trädgården. Jag vill ju odla och fixa och greja där! Tror jag åker och handlar jord och planterar i rabatterna i alla fall.

Kanske ska jag göra massor så jag blir riktigt, riktigt dålig så jag kan bli frisk sedan? Skulle behöva en spåkula för att se hur jag skulle kunna bli av med denna eländiga feber och orkeslöshet! Skulle också behöva hitta något positivt att fokusera på för jag känner att jag är väldigt, väldigt gnällig och bara beklagar mig för min omgivning just nu. Vill inte vara sådan!

Ja, vad säger man....

Sitter här under filten med... feber. Kände hur tröttheten kom som en vägg på jobbet och åkte hem direkt efter skolans slut och somnade på soffan. Nu har jag kollat febern och den är uppe på 38 grader... När tänker detta sluta??? Vill inte ha feber längre! Jag hade bestämt mig för att åka och shoppa lite i eftermiddags och sedan åka till stugan och börja fixa lite i trädgården... Det är sååå frustrerande att inte kunna göra det man vill och bli tvungen att sitta här och inte orka göra någonting.

Sambon är som vanligt i stugan och fixar. Förhoppningsvis ska vi kunna börja flytta tillbaka möblerna i helgen. Nu är det bara lite målning och listerna kvar så är vårt nya matrum klart! Han har gjort ett strålande jobb sambon!

Fick mail från en kompis som vi brukar fira de flesta högtider med som midsommar, nyår etc. Vi är fyra par som brukar träffas men, det är detta par som håller ihop oss. Så om de inte är med så umgås inte vi andra. Konstigt men så är det. Sedan kan vi vara på olika ställen och om vi inte är alla fyra men de är med träffas vi ändå... Nu skulle de åka bort i år på midsommar. Det som är så lättsamt när man brukar träffas sådär är att man inte behöver planera och vara ute i så god tid. Nu bad jag sambon höra med ett gäng andra kompisar om de hade lust att komma ut till stugan till oss... Men vi får väl se vad det blir.

Nej, åter till vilandet så den här förbenade febern försvinner någon gång!

Det räckte med att hota...

Känner mig piggare i dag men har faktiskt försökt att ta det lite lugnt ändå. Det är väl bäst att vara försiktig nu så att inte tar om igen. Skönt att slippa uppsöka doktorn för det är aldrig speciellt kul. Jag tror det var förra året när jag hade ett litet helvete för att uttrycka det rakt på sak. Det var massor på gång på jobbet, riktigt slitigt och att ta hand om pappa samtidigt tog massor av min energi. Dessutom hade vi det jobbigt sambon och jag av diverse olika orsaker också. Jag hade fått någon virusinfektion som inte riktigt ville ge med sig och orken var helt slut. Jag ringde vårdcentralen och talade om precis som det var och fick en akuttid eftersom jag varit hemma en vecka men ändå inte orkade gå och jobba. Fick träffa en stafettläkare från något rysktalande land. Hon pratade svenska men med mycket brytning. Mina förutfattade meningar om hur ryskor kan vara besannades. Hon var så tuff och hård så jag har aldrig träffat något liknande.

Jag berättade min historia och hur jag mådde just nu och det jag fick till svar var "Alla är väl trötta den här tiden på året. Det är bara att bita ihop!" Som om jag inte gjort det! Det var väl det jag hade gjort i flera månader innan och nu sa min kropp bara stopp. Hon skickade mig på provtagning och sa: "Men visar snabbsänkan ingenting kan jag inte göra något för dig." Jag gick till provtagningen och bröt fullständigt ihop för sköterskan som skulle ta mina prover. Hon tröstade och talade om vad deras chef hetta och att det var viktigt att jag kontaktade henne så de fick kunskap kring detta. När jag kom tillbaka till doktorn så skrev hon trots allt en sjukintyg för en vecka och hänvisade mig till att jag fick boka en ny tid med min rätta doktor. Jag ringde chefen och hon beklagade det inträffade och sedan fick jag träffa min vanliga doktor och jobbade halvtid en vecka till tror jag innan jag började jobba igen. Men fy vad hemskt det var att bli bemött som om jag bara var lat eller pjålig! Det är nog inte mitt problem! Det är nog hellre att jag tar för mycket ansvar och vill för mycket och inte klarar att lägga ambitionsnivån i förhållande till min ork. Så nu försöker jag alltså vara duktig och ta det lugnt fast jag börjar känna mig piggare! Klapp på axeln!

I dag fyller min storebror år och jag var dit en snabb sväng och fick lite tårta. Han och min brorson ska ha gemensamt kalas till helgen så det var egentligen inget kalas idag. Men min brorsdotter tycker att det är viktigt med tårta när man fyller år så halv sju i morse fick brorsan tårta och kaffe på sängen... så därför fick vi lite tårta i eftermiddags också. När jag kommer på gården kommer grannflickan på 4 år springande och kastar sig om halsen på mig. Sedan ska vi gå och titta på hästarna och hålla varandra i handen... jättemysigt om jag inte visste att hon var hemma för att hon precis haft magsjuka... vi får hålla tummarna för att jag klarar mig! Nu ska jag vara frisk så jag kan jobba i stugan hela helgen!

Doktorn kanske?

Har jobbat i dag men... inte gick det så bra inte... Jo, jag har fått till alla mina omdömen och sista uppföljningen på åtgärdsprogrammen. Jag har också hunnit göra det sista testet i svenska för terminen. Det är mest som kvalitetskontroll för oss själva och se att vi har skött oss ;). Det hade vi om vi tittar på resultatet. Inte lika glänsande som våra resultat brukar vara men... vi vet ju att vi har många barn med svårigheter så det är inte så konstigt. Men ändå resultat som är över medelvärdet för landet och då får man vara nöjd!

Men sedan blev jag avsnäst av den kollega som inte ens frågade hur jag mådde häromdagen och det räckte... tårarna var många och det är bara inse att något är fel i kroppen! Jag tror faktiskt att jag ska ringa till doktorn i morgon om jag inte känner mig piggare. Det blev väl ett bra resultat av tårarna ändå för vi rensade luften kollegan och jag och även om jag inte riktigt fick sagt vad jag ville så såg hon ju hur ledsen hon gjort mig och det var ju inte alls hennes mening. Vi grät lite båda två och kramades lite ordentligt och sedan jobbade vi ihop mest hela eftermiddagen och det kändes helt OK.

Klockan halv tre var orken totalt slut och jag begav mig hemåt. Det var egentligen meningen att jag skulle jobba ikväll men det fick jag avstyra. Blev helt enkelt tvungen att ställa in min datakurs. Inte mycket att göra åt för jag har feber nu ikväll igen. Men den här veckan jobbar jag åtminstone tills på onsdag med feber eller inte... men som sagt ett besök hos doktorn kanske är ett måste ifall det handlar om någon form av infektion...

När kommer orken tillbaka?

Ja, jag vet att jag är otålig. Men det känns inte som om jag har tid att vara orkeslös och sjuk just nu. I dag har vi varit på tur till Ljustorp och handlat blommor och tomater. Ja, jag har handlat blommor. Vi åkte dit som morsdagspresent till sambons mamma. Men hon och hennes särbo åker bort i drygt två veckor i slutet av veckan så för henne var det ingen idé att handla så mycket plant eller blommor. Men... jag kan ju inte komma in i en handelsträdgård utan att handla för hur mycket pengar som helst. Men nu har jag nog handlat det mesta. Det enda jag skulle kunna tänka mig att lägga lite pengar på är fler perenner. De flesta jag handlade i fjol har klarat vintern bra och om man får dem att övervintra och förökar sig så kommer det ju att bli billigare och billigare för varje år... Jag kan ju åtminstone få inbilla mig det! I fjol räknade jag ut att jag lade lite mer än 2000 kronor på blommor och jag hoppas att jag inte lägger så stora summor i år! Sambon är inte intresserad av blommor och odling så det där är min avdelning och mina pengar som läggs ner... och det köper jag rakt av. För fick han bestämma skulle vi ha lite blommor i fönstret och inte så mycket mera utomhus... Men i dag slog han till på en Aubergine. Vi får väl se hur det går med den.... tror inte det blir så lätt. Men det vore ju coolt med egna äggplantor!

Håller andan

Ja, det där med att ta det lugnt i dag gick det väl sådär men... Jag har inte gjort något som är allt för fysiskt ansträngande men nog har jag varit igång mest hela dagen. Pappa var pigg och vi fick lite kaffe tillsammans i dagrummet och satt och surrade lite. Han var ovanligt klar i huvudet och idag slapp jag det där med att han bara skulle därifrån. De har höjt hans antidepressiva medicin och det är nog bra för både honom och oss andra. Men han protesterar lite mot omvårdnaden nu. Jag kan faktiskt förstå honom. Det är ju det enda han kan få bestämma själv just nu. Hur ofta han ska duscha och byta kläder och om de ska smörja in hans ben eller ej. Men tyvärr innebär det ju att benen inte är lika sårfria som de var för ett tag sedan och att han ska gå skitig är ju inte så kul. Men i går hade någon lyckats duscha honom så i dag var han fräsch och fin! Vi diskuterade lite trädgård och att han faktiskt missat våren i år och det stämmer ju. Men vi bestämde också att han skulle följa med till stugan någonting och käka middag där och det hoppas jag blir snart. Men renoveringen tar längre tid än sambon tänkt sig. Det där med att snickra brukar ju ha en förmåga att dra ut på tiden. Men det blir fint med den liggande panelen och det mörka golvet!

När jag väl kom till stugan var jag helt slut. Men klockan var mycket så vi fixade lunch och käkade och sedan lade jag mig och vilade en stund. Men det är svårt att vila när cirkelsågen och spikpistolen är igång i rummet bredvid... dessutom var det lite kallt där inne så jag gick ganska snart ut i trädgården istället och målade min odlingskrage så den inte ska ruttna. Sedan var jag ju igång i trädgården och det är jättesvårt att hålla sig. Det ser ut som om mina perenner har klarat sig jättebra från i fjol och jag är så glad över det!

Det härliga med att ha en egen bil är att jag inte behöver anpassa mig lika mycket och får en mycket större handlingsfrihet. När jag var nöjd på att vara i stugan tog jag min lilla bil och åkte och planterade på mammas grav. Skämdes när jag kom dit för där stod en kruka med en helt utblommad påsklilja och det såg inte alls bra ut. Hann aldrig med det där med penséer i år... Men nu är det planterat och fint där! Innan jag for hem hann jag med en tur till brorsan och på affären också. Men nu får det bli soffhäng resten av kvällen och hålla andan att förkylningen inte blir värre tills i morgon!

Frustrerad

I går kväll lagade jag middag och så var vi och hämtade bilen... det räckte för att jag skulle få ont i halsen igen och idag har jag huvudvärk och känner mig lite febrig...

Ska åka och fixa en ny termometer och handla plant till mammas grav och sedan tänker jag hälsa på pappa även om jag inte är alldeles pigg. Sedan blir det inhandling av lunch och en tur till stugan. Men efter lunchen blir det rast vila resten av dagen. Känns inte allt OK eftersom jag har en del påbörjade projekt på gång där ute... men vad gör man när kroppen inte håller?

Egen bil har jag i alla fall och det är strålande! Hoppas att det fungerar bättre än min morgon började... hällde tvättmedel i facket för sköljmedel och det var inte det lättaste att få det därifrån. Nu ska jag hänga den där tvätten innan jag ger mig ut i verkligheten...

Nu så!

Nu står den parkerad här utanför... och förutom att de inte städat den och det jättelilla rostangreppet så känns bilen jättebra. Jag ska be mina bilmekande ungdomar ta tag i den där lilla rostfläcken redan i morgon. Det som var lite klurigt var att han bara hade ett par fälgar till bilen men... jag har hittat ett par alldeles nya i Helsingborg... ska försöka få ett bättre pris på dem bara så. Nya skulle kosta mig över 3000 kr och det känns inte aktuellt. Jag vet ju inte ens om jag kommer att ha kvar bilen över vintern. Vi behöver ju egentligen bara två bilar på somrarna.

Just nu sitter jag här och har ont i halsen... inte alls vad jag hade tänkt mig min första feberfria dag. Men jag får väl gå och lägga mig och hoppas att jag mår bättre i morgon så jag kan städa och göra snyggt i min nya bil!

Studier

Det enda positiva med att vara sjuk är att man kan få sådant gjort som man aldrig hinner med annars. I dag har jag ingen feber och känner mig helt OK även om jag är trött. Då har jag passat på och försökt att lära mig ett presentationsprogram online som heter Prezi. Som lärare får man jobba i det utan att det kostar något... Väldigt proffsigt blir det och det är ganska enkelt att jobba i men... nu fastnade jag lite i själva visandet. Fick det inte att fungera som jag vill.... så nu får det bli en paus innan jag kastar datorn över rummet ;) Man blir så frustrerad när programmet inte gör som man vill! Jag vet ju att det beror på mig och på att jag inte gör rätt men... ändå! Bilden ovan är gjord i ett annat program som heter Wordle och jag är mäkta stolt över att jag lyckade ändra färgerna precis som jag ville ha dem. Det krånglade också en hel del!

Dagens projekt när jag är feberfri är att ta mig till Apoteket och hem igen. I morgon hoppas jag att jag kan hälsa på pappa. Hoppas orken kommer tillbaka snabbt för sedan händer det mycket under en period igen... speciellt när jag ligger en vecka efter nu.... Inte bra!

Statistik

Jag var om och läste Martin Melins blogg och såg att han hade haft över en miljon besökare... imponerande! Jag var för skojs skull in och kollade min statistik... Den var inte lika imponerande ;) Men min blogg är ju lite "hemlig" eftersom jag skriver om en del känsliga saker och om min pappa och det vill jag ju inte att min omgivning ska veta så mycket om. Om det är en person som inte vet så mycket om mig och min familj gör det ju inte så mycket och mina allra närmaste skulle det inte göra så mycket om de läste. Men många av dem i min omgivning läser inte bloggar och då känns det helt OK att de inte vet om denna.

Men min statistik var det ju... Mina staplar går bara upp till 10 personer eller sidvisningar per dag och om jag har förstått det här rätt så verkar de flesta som kollar in min blogg bo i USA eller Alaska (Som också är USA tror jag väl) Det skulle ju vara lite läckert om någon i USA följde mig lite mera regelbundet. Nu tror jag att de flesta som hamnar på min blogg hamnar där genom att trycka på knappen "Visa nästa blogg" Vill man få många besökare ska man nog vara mycket mera självutlämnande än vad jag är. Både med bilder och med innehåll. Men det är ju inte riktigt syftet med den här bloggen...

Kollar in American Idol som sänds här i Sverige nu. Den där tjejen Pia kan sjunga hon!!! Satt här och rös för en stund sedan. Lite tråkigt är det ju för jag vet redan vem som vann. Det såg jag av Victoria Beckham på Tvitter. Man får veta en hel del där!

Bra botemedel mot självömkan

Telefonen ringde, jag kollade vem det var och gruvade mig lite för att svara... En väldigt ensam och olycklig person ringde. En släkting till mig som försökt nå min pappa men inte fått något svar...
Jag förklarade att kontakten ofta var ur telefonen. Om det är han själv som gör det eller damen som gärna promenerar omkring i alla lägenheter och tar med sig grejer ibland eller någon annan spelar väl ingen roll men ofta när jag kommer dit är inte jacket i. Vi pratade lite om att pappa inte riktigt har någon plats där han känner sig hemma längre och att det är svårt för honom att må bra på ett sådant boende som han är nu. Men att det inte finns någon annanstans som skulle fungera bättre heller. Det är det plågsamma svaret.

Sedan satte hon i gång sin triad om hur ensam hon är och hur dåligt hon mår. Hennes släktingar orkar tyvärr inte med henne längre och det kan väl jag tycka är tragiskt att man inte fortsätter att titta till henne någon gång nu eller då i alla fall. Men jag förstår samtidigt att hon tar massor av energi av dem. När hon gått på om sig själv och sina släktingar ett tag skulle hon börja, som pappa skulle säga, ömka mig. Det vill säga tala om för mig hur synd det var om mig och att den här förkylningen kunde bli allvarlig. Snacka om bra sätt att få mig att sluta tycka synd om mig själv! Genast talade jag om för henne att det var ju bara en förkylning och att jag snart var på benen igen. Så nu är min stund av självömkan över och jag ska fokusera på att bli bättre och få febern ur kroppen. Jag tror att det vänder ikväll!

Försvinn ut ur mitt liv nu!

Snacka om att man blir less på att vara sjuk när man suttit i soffan i tre dagar... sambon håller sig undan. Nej, så är det inte han jobbar för fullt i stugan för att få det klart till sommaren och det kan jag ju inte säga något om. Men man känner sig ensam när man sitter här ensam och sjuk... och uppenbarligen tycker jag synd om mig själv också ;) Jag vet att jag inte är dödssjuk och att det egentligen inte är speciellt synd om mig men... man måste få tycka att det är trist att vara sjuk också i bland. Även om det bara är en vanlig förkylning.

I kväll skulle vi presentera oss för de nya ettorna, eller de andra ska väl fortfarande men inte jag uppenbarligen... Lite trist för jag hade ju velat höra brorsdottern sjunga också. Nu har jag ställt in allt jobb resten av veckan för det är väl bara att inse att febern inte verkar ge med sig. Hoppas att jag känner mig bättre på söndag i alla fall så jag orkar följa med svärmor till en handelsträdgård och en tomatodlare som vi alltid brukar åka till på morsdag. Sedan håller jag på att längta ihjälp mig efter pappa men jag kan ju inte gärna åka dit när jag är sjuk...