arbetsveckan avklarad!

Jag jobbar hemifrån på fredagar så rubriken är lite missvisande. Men jag har redan jobbat undan lite så jag hoppas att jag ska äta lunch på stan med en kompis i morgon. Ska bli mysigt! Det var länge sedan vi träffades. Har varit till gynekologen i dag och mina magsmärtor verkar inte komma därifrån i alla fall. Inga cystor eller andra onormala saker. Skönt! Doktorn var noggrann och trevlig så det var inte riktigt obehagligt att vara där även om det aldrig är roligt att ligga i den där stolen.

Jag har hittat nya julgardiner till köket som fungerar med den orangea tapeten i dag :) och tagit nästan en timmes promenad i kylan. När jag lagat middag hade jag tänkt gå på en berättarkväll med julberättelser men nu var det slut på ork. Sambon fick inte heller något sällskap till köpcentrat men det hade jag nog kanske tackat nej till ändå. Jag gillar inte att gå i affärer speciellt mycket. Jag går gärna om det är något speciell jag ska ha men har ganska dåligt tålamod. Min sambo är den store shopparen i den här familjen. Han kan gå och titta och strosa omkring även om han inte ska köpa något. Det har jag inte tålamod till. Det gör inte så mycket att jag inte orkade med berättarkvällen när jag ändå gjort så mycket annat i dag. Jobbade några timmar i morse innan jag skulle till doktorn och uträttade en del ärenden på stan. Nu blir det ganska snart sängen känns det som.

Hoppla, hoppla

Ja, fullt så pigg att jag galopperar omkring är jag inte men det känns som om det går åt rätt håll igen. Har haft en bra dag på jobbet. Roligt att få börja ha grupper av elever igen. Måste säga att jag har en fantastisk rektor. Det visade sig att den vikarie som funnits på skolan i tre veckor nu inte kunde fortsätta fram tills dess jag ska börja jobba heltid igen. Eftersom mitt jobb inte är så lätt att sätta sig in i från den ena dagen till den andra så var vi väldigt tveksamma till att ta in en ny vikarie för de här två veckorna som kommer. "Ja, kanske mår jag bättre snart och kan börja jobba heltid innan sjukskrivningsperioden är över", säger jag. "Ja, vi får hoppas att du mår bättre snart men du ska inte börja jobba heltid utan ta den här tiden att hämta igen dig igen istället." Säger min rektor. Härligt med sådan omtanke och att hon ser lite längre än bara att lösa verksamheten just nu. Jag tror hon har alldeles rätt. Om jag får ägna mer tid åt mig själv och min återhämtning så tror jag att jag kommer att hålla längre sedan. Min förhoppning är att jag ska komma tillbaka och orka träna och jobba samtidigt. Men första etapp måste ju vara att orka träna och jobba halvtid och där är jag inte ännu.


Fick prata en stund med min äldsta brorsdotter idag också. Härligt att höra att hon mår bra även om det var mycket i skolan just nu. Håller tummarna för att vi ska kunna fira jul ihop i år.

Bättre

I dag är jag glad och tacksam för att jag mår bättre! Magen gör mindre ont och jag orkar med mig lite mera. Har pratat med min doktor och får vara halvtids sjukskriven i två och en halv vecka till. Känns otroligt skönt att få chansen att komma tillbaka. Skall också kolla så att mina magbekymmer inte har något med gallan att göra trots att det verkar vara tarmrelaterat.

Pappsen har fått julgardiner uppsatta idag... fuskade lite och putsade bara fönstren på insidan. Men med -10 grader ute var det svårt att göra något annat. Jag är glad och tacksam över att jag fick träffa och krama om honom i dag också. Jag känner mig också lyckligt lottad som har en så trevlig och snäll frisörska. Hon har klippt min lugg idag utan att ta något betalt för det. Dessutom fick jag en kopp kaffe och en trevlig pratstund med både henne och hennes kollega. Tycker också att jag har en jättebra chef som försöker ställa upp och hjälpa mig och få struktur på tillvaron. Sedan får jag inte glömma pappas fantastiska hemtjänst. Idag hade de lagat pannkaka till honom. Det ingår inte i arbetsbeskrivningen. Jag måste försöka komma på något sätt att visa dem uppskattning. De gör ett alldeles fantastiskt jobb.

Dagens

I dag koncentrerar jag mig på det positiva. Vad har varit bra med den här dagen?

Jag fick en kopp kaffe och två pepparkakor av min sambo efter middagen efter att han städat undan disken. Härligt med lite omtanke speciellt när man inte mår så bra. Jag tog mig till jobbet! En bedrift i sig i dag! Jag hade ett bra samtal med den vikarie vi har hos oss just nu. Det fick mig att inse att jag INTE är på väg in i väggen igen utan att bara jag får min mage att fungera så kommer jag att vara på benen igen! Jag fick många härliga kramar av barnen som verkligen verkar ha saknat mig. Jag träffade på ett gäng pojkar från mellanstadiet på bussen som hejade glatt och en urgullig ganska tuff kille sa att det var så länge sedan vi träffades. Så härligt när de äldre barnen blir glad av att träffa en.

Jag fick prata ytterligare en dag med min älskade pappa! Just nu sitter jag och tittar på min favoritserie på TV. Gillar "The good wife". Med andra ord finns det en hel del positivt att vara glad för. Det andra glömmer vi idag!

Lat söndag

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Sitter här med datorn i knät och har inte kommit längre än till soffan idag. Ja, förresten hamnade jag här redan kl. 3 i natt. Hade väl en mindre bra natt och var vaken mellan 3 och 6. Hade väl egentligen inte så ont men att sova gick bara inte. IBS och helger går inte riktigt ihop. Vi var och fikade med sambons mamma på stan igår. Vi hade jättemysigt och lite äppelkaka med vanlijsås lät bara så gott... men tarmarna gillade den inte :(


Får lite dåligt samvete när jag bara blir sittande såhär. Ska försöka ta mig ut på en promenad snart så brukar jag må bättre sedan. Hade tänkt hälsa på pappa i dag också eftersom jag vet att hans helger blir ganska ensamma. Men det handlar ju om att bli bättre på att ta hand om mig själv och idag behövde jag få ta det lugnt och ägna mig åt mig själv istället. Jag får ta mig till pappa i morgon eller i kväll istället. Känner mig nöjd över att jag sa nej till sambon till att åka till köpcentret och kolla på skor i alla fall. Ibland är jag lite för duktig på att anpassa mig och gör saker som jag egentligen inte vill och det sista jag ville idag var att springa i affärer och titta på skor till någon annan. Oj, vad jag ursäktar mig och vad det dåliga samvetet skiner igenom... Men här skulle jag ju skriva positiva saker och vara tillåtande mot mig själv.

Vad skönt det är att kunna sitta här i soffan utan att ha en massa måsten. Det andra är ju vad jag kanske känner att jag borde. Men... kanske är det OK att sitta här och titta lite på skidåkning, surfa lite, läsa lite bok ibland, läsa lite i mammas gamla receptbok på mat och kakor hon brukade laga och baka. Fundera över om jag kanske ska handla de där ingredienserna till de skurna pepparkakorna hon och farmor brukade göra. Jag sätter ett svart kryss över det jag skrivit innan och lägger bort det dåliga samvetet. Jag var och hälsade på min pappa igår, jag var en bra svärdotter och flickvän. Hade trevligt och umgicks. Idag har jag rätt att sitta här och ta igen mig efter den tunga natten. Om lusten faller över mig går jag en promenad om en stund men ... vill jag inte så är det OK. Jag är värd att ta det lugnt idag!

fredagsmys

Fredagsmys är väl ett tecken på att reklamen verkligen har genomslagskraft... men här finns inga chips i alla fall. Ingen att mysa med heller men jag trivs ganska bra i mitt eget sällskap så det gör inte så mycket. Sambon jobbar sen ikväll och när det bara ibland man har en kväll i ensamhet så är det ganska skönt!

Mest positivt idag är nog att orken verkar vara på väg tillbaka och att magen faktiskt inte gör ont idag! Sedan har det varit ett strålande väder också. Gick en härlig promenad från jobbet i solskenet. Lite kallt men så härligt att kroppen börjar fungera. Jag får fortfarande gå samma väg som bussen går så att jag kan stanna och åka är det tar stopp eftersom hela sträckan tar över en timme att gå hem. Men man får ta det steg för steg. Gick en hållplats längre i dag än igår!

När jag ätit lunch hemma och vilat lite så gick jag bort på stan och kollade lite igen. Lite lustigt är det. HM hade 10% för medlemmar idag så jag tänkte att jag kanske kunde hitta ett par byxor. I flera veckor nu har jag sett massor av kläder jag gillar men inte ansett mig ha råd. Idag när jag bestämde mig för att köpa något hittade jag inget som passade. Provade ett par jeans som jag fick två rumpor i, en på min vanliga plats och en på ryggen.... mindre snyggt! Hittade i alla fall en mössa på Stadium, men jag hade ju inget smakråd med mig så jag fick ju fråga de två unga, snygga pojkarna som jobbade där :) De tyckte att mössan var klockren så då kunde jag ju inte göra annat än köpa den! Snacka om lättlurad! ;)

Kanske det ordnar till sig den här gången också om jag bara har lite tålamod och inte så bråttom som jag alltid har...

Ja, det gick ju det där också

Jaha, nu har jag varit tillbaka på jobbet i en halv dag. Det var helt OK men engagemanget finns inte riktigt ännu. Det brukar komma när man kommer in i det. Det där med barnen är lite roligt. Vissa kommer och kramas och säger "vad du har varit borta länge" medan andra inte ens säger "hej"...

Blev väldigt trött av alla intryck och att vara med i den riktiga världen igen. För så känns det när man är hemma. Att man inte riktigt är med i den riktiga världen... märkte på slutet att jag blev väldigt inaktiv och tog mig inte för så mycket. Så det tror jag blir bättre av att jobba halvtid för då får man lite mera rutiner. Gick förbi hos frissan och bokade in en klippning av luggen på måndag. Har den ganska lång och då måste man klippa den mellan klippningarna om man ska se något :)
De verkar ha kommit igång med den nya salongen. Jag håller alla tummar och tår för att det ska gå bra för dem!

Har precis pratat med min faster i telefonen i säkert en timme. Hon är väldigt ensam och jag såg att hon hade ringt i går kväll när jag var på föreläsningen. Tyvärr har hon det väldigt jobbigt och pratar gärna om andra jobbiga saker så det blir inte så positiva samtal. Men vi pratar kanske en gång var tredje månad med varandra så det är OK. Jag tycker ju synd om henne också men det tar på krafterna att prata med något där allt är så jobbigt. Jag hoppas att jag inte låter så fast det har varit jobbigt ett tag nu. Att man blir självcentrerad och pratar mycket sjukdom det vet jag men jag hoppas att jag pratar annat också...

Nu ska jag gå bort på stan och köpa en namnsdagspresent till min brorsdotter. Hon har namnsdag på sitt andranamn i morgon och hon var övertygad om att hon skulle få presenter. Så faster kan väl få skämma bort lite:) Ska vi prata positiva saker och människor i mitt liv är hon definitivt en sådan!!!

Härlig föreläsning

Har varit på en fantastisk föreläsning ikväll. Maria Andersson en tjej med ADHD som inte fick sin diagnos förrän för ca 10 år sedan. Hon bjöd verkligen på sig själv och som pedagog som jobbar i skolan var det väldigt nyttigt att få höra en vuxen person sätta ord på hur det kan vara och kännas att vara en liten flicka med dessa svårigheter.

På slutet sade hon "Numera lever jag förut var det bara en fråga om att överleva."

Det grep mig för tyvärr är det så jag känt ett tag nu. Jag biter ihop för att orka överleva och har ingen ork kvar till att leva. Men det ska det bli ändring på. Kan hon vända ett liv i droger så borde ju jag kunna få till ett liv med lite livskvalitet trots höga krav och många tuffa törnar...

I morgon är det dags att infinna sig på jobbet.

Verkar svårt det här...

Att fokusera på det positiva var svårare än jag tänkt mig. Speciellt när magen helt enkelt gav upp... I över två månaders tid har jag haft ständig värk i magen och sovit i snitt varannan natt. Jag fixar att jobba, ta hand om min dementa pappa och mig själv när jag är helt frisk men med en misstänkt IBS mage så det som fick stå tillbaka det var jag. Har helt enkelt tappat fotfästet lite och funderar kring vad som är meningen med detta. Vad har jag för mening med mitt liv? Gamla funderingar kring detta med barnlöshet dyker upp... ska det vara såhär att jag inte har något i mitt liv som verkligen känns meningsfullt? Eller är det jag som har för höga krav på mig själv och på mina relationer? Det känns som om något fattas och som om jag på något sätt skulle vilja göra mer skillnad.

Min sambo försöker peppa mig med att jag är viktig för många. Ja, jag vet att jag är viktig för honom och för min pappa. Men vad kan jag göra mera? Vad har jag som är viktigt för mig? Hur kan mitt liv kännas mer meningsfullt och tillfredsställande??? Där är jag just nu och jag hoppas att detta med att fokusera på det positiva ska hjälpa mig.