Förvirrande dag...

Efter en trevlig lunch med kusin vitamin hade jag tänkt mig åka buss hem till pappa. Men det visade sig att bussen till landsbygden inte gick på sportlovet. Ringde mina snälla storebröder och en av dem kom och hämtade mig. Var för trött och sliten för att orka gå från närmsta samhälle, cirka 4 km så det var härligt att brorsan kunde hämta mig. Jag lånade hans bil och åkte till pappa och började packa. Det var svårt att få någon struktur på packandet. Jag skulle försöka packa utan att pappa började fundera över vad jag höll på med och dessutom ska ju inte allt med utan bara valda delar. Det kändes väldigt förvirrande att springa och plocka lite saker här och lite saker där och jag känner det inte som om jag har full koll över vad jag har packat eller fortfarande behöver packa. Fullständigt utmattande är det det också att gå igenom detta och inte göra det med pappas godkännande. Det känns hemskt att gå bakom ryggen på honom.

När jag lastat bilen så åkte jag direkt till boendet utan att ringa före. När jag kom fram frågade personalen som öppnade: "Är det någon som pratat med dig?" Nej, sa jag. Jo, vi har en tant som är sängliggande och inte har behov att sitt stora rum längre så vi tänkte att din pappa kanske ville ha det större rummet istället. Det lät ju jättebra för det vi inte tyckte om med detta boende var ju att rummet var så litet och med så tråkig utsikt. Den här lägenheten var större med inglasad balkong och jättefin utsikt. Jag kollade med mina bröder och de var naturligtvis intresserade av detta så det slutade med att jag ställde in den låda jag hade med mig in och sedan lämnade resten hos en av mina bröder tills det andra rummet var ledigt. Det innebär väl att flytten blir lite framflyttad. Brorsan och jag hade tänkt köra möbler i morgon men nu får jag nog lite sportlov i morgon och kör flytt på fredag istället om det har tömt lägenheten. Skulle behöva en dag i bara lugn och ro. Det blir det nog i morgon, förutom lite datorjobb...