Dagens bragd.

Bara vara på jobbet och försöka göra något vettigt där var en bragd i sig. Jag somnade vid tolv i går kväll och vaknade före sex och vaknar jag sådär på morgonen just nu så börjar tankarna vandra direkt... vad är det för något jag glömt? Vad ska jag tänka på? Har jag köpt allt pappa behöver?

Första lektionen fick tyvärr också gå åt till att prata i telefon med sköterskan på boendet, områdeschefen för hemtjänsten och storebror. Men det var ok för första lektionen efter ett lov tycker jag att det är viktigt att eleverna får vara inne i klassrummet och vara delaktiga i gruppen. Områdeschefen för hemtjänsten är hemsk att prata med för hon gör alltid något annat samtidigt när hon pratar i telefonen så det känns aldrig som om hon lyssnar ordentligt på en. Dessutom vet hon ju att pappa ska flytta nu så nu är hon ännu mindre engagerad. Viktigt att reflektera över själv när man pratar i telefon, att man är fokuserad och lyssnar ordentligt. Det märks ju uppenbart om man har tankarna någon annanstans! Resten av dagen fungerade i alla fall som den skulle.

På eftermiddagen kom brorsan och hämtade mig och sin dotter. Jag fick låna en bil så jag kunde köra lite saker från pappa. Pappa var inte så pigg i dag och kände sig väldigt less. Jag tror faktiskt att han kommer att tycka att det blir skönt att få flytta. Funderade över detta med kvällskollen från hemtjänsten när pappa går och lägger sig så tidigt. Det visade sig att hemtjänsten inte signerat de senaste fyra dagarna på kvällstid. Det kan jag förstå för pappa har nog inte öppnat men... varför har de inte ringt till någon av oss barn???

Det är lite av Fort Knox att ta sig in till boendet. Först en porttelefon vid ytterdörren och att ställa upp dörrarna går inte. Hade en stav i bilen som jag fick lägga emellan medan jag lastade in kartongerna i trappuppgången. Lämnade staven i dörren och höll tummarna att den skulle ligga kvar medan jag parkerade bilen. Parkeringsvakterna snurrade i området så jag tordes inte lämna bilen där. Sedan lasta in allt i hissen och lasta av utan för dörren till boendet och så nästa porttelefon och så hjälp att låsa upp lägenheten... så visst känns det lite konstigt att min pappa ska vara inlåst där... han som bor själv nu och kan gå och komma som han vill. Men samtidigt så går han ju ingenstans över huvudtaget just nu...

Nu är det dags att plocka fram skidorna inför morgondagens friluftsdag. Ska bli roligt! Hoppas att solen skiner!