en slank vi hit och en slank vi dit...

Trots mitt dåliga humör i förmiddags blev det en ganska bra dag, åtminstone början av den. Sambon och jag åkte hem till min pappa och faktiskt, tvingade ut honom. Han skulle inte gå ut men det var cirka -2 grader och strålande solsken och han kommer inte ut så ofta nu för tiden så han fick bara inte chansen att säga nej. Man kunde ju tänka sig att han skulle tycka att det var skönt att få komma ut i det härliga vädret. Han har ju varit sådan som har varit ute i alla väder och blivit tokig om han inte har fått gå ut och röra på sig. Men nu klagade han hela promenaden. Det var kallt, tårarna rann och han hade dåligt med ork.

Vi var väl ute i en kvart i alla fall och sedan följde vi honom hem och tog en längre promenad själva. Superhärligt väder och riktigt skönt att få vara ute i skogen lite. Har saknat det! Sedan käkade vi lunch och pappa middag tillsammans. Innan vi for hem skulle vi bara åka och kolla läget i stugan lite och vattna lite blommor. Vägen ner till stugan var skottad för cirka en vecka sedan nu hade det kommit ca 5 centimeter snö men vi tittade på varandra och tog ett gemensamt beslut om att köra ner. Tur det, att beslutet var gemensamt. Annars kanske vi blivit ovänner sedan. När vi klev ur bilen upptäckte vi att under snötäcket var det bara blåis. Vår bil är inte den bästa att köra på vinterväg med heller. Det tog oss två timmar att ta oss därifrån. Vi gjorde slut på en hel låda med sand + en hel del sand ur en sandhög sambon hade koll på trots all snö och bröt grenar och ruskor och lade på vägen. Vi gled omkring på vägen och hamnade i snödrivan flera gånger och fick skotta oss fram. Jag puttade oftast och sambon körde. Jag är inte så bra på det där med att köra på halt underlag. Har dålig teknik, så jag puttar hellre. När vi var uppe var vi rejält slitna båda två så middagen fick bli färdig mat från coop nära... inte den roligaste söndagsmiddagen men det enda vi orkade med efter den pärsen. Nästa gång vi åker till stugan kliver vi ur bilen och kolla underlaget innan vi kör ner...

Pratade med båda mina bröder om boendet och det lutar nog mer och mer åt att vi ska försöka få pappa att flytta. Det verkar ha ett gott rykte boendet och vi har träffat på flera som haft sina anhöriga där och de har varit jättenöjda. Det är kanske viktigare att personalen är bra än att lägenheten är tiptop. Nu gäller det att få pappa med på tåget också...