Äckliga hormoner

Har en mens som krånglar av och till och för att komma tillrätta med problemen får man äta gulkroppshormoner. Skönt att få ordning på skiten men fy vad dåligt jag mår av tabletterna. Det är PMS gånger 2 minst. Utflykten till IKEA blev mest en diskussionsrunda och sambon tappade lusten för shopping när jag inte tyckte att hans idéer var fantastiska... lite kan jag väl fortfarande tycka att vi borde prata ihop oss bättre innan man åker och handlar men... jag överreagerade säkert och även om vi inte bråkade så gick åsikterna vitt i sär... vi får väl se vad resultatet blir... det har med stugan att göra och vad vi ska göra och i vilken ordning. När vi har diskuterat klart kan jag skriva vad vi funderar på men inte nu... diskussionerna fortsätter!

Nu sitter jag här och känner hur ångesten kryper i kroppen och det har inget annat än med tabletterna att göra för det finns inte någon anledning att ha ångest. Ringde och kollade med personalen på boendet och pappa hade ganska snabbt lugnat ner sig när jag hade gått... nästa gång gäller det att åka direkt när man varit iväg och låta honom sätta sig att äta eller göra något annat så han inte tänker på att man åker. Men nu hade jag ju massor av papper som han skulle skriva på och maten var på gång när vi kom tillbaka så jag tänkte att han kunde äta medan jag plockade i ordning papperen och så kunde han skriva på innan jag åkte hem. Men när han skrivit på alla papper utom flyttanmälan till skatteverket... där var det tvärnit! Fullmakt, bostadstillägg, autogiro, deklaration, betalningsblankett, utbetalningsavi och lämna körkort till mig var inga problem men när jag sa att han var tvungen att anmäla flytt även om han bara flyttat tillfälligt då var det stopp....

Vi pratade lite annat och så sa jag att jag skulle åka. "Ja, då åker vi då!" svarar pappa. Men du ska vara kvar här svarar jag. "Nej, det ska jag inte!" "Jag stannar INTE här!" jag fick lirka med honom ut i dagrummet och där fick personalen avleda honom så att jag kunde smita iväg... kändes jättehemskt men det var ju det enda jag kunde göra. Det hade kanske funkat att jag stannat ett tag till men... man vet ju aldrig om han fortsatt och framhärdat att han skulle med hem. Men som sagt så ringde jag senare och han hade varit upprörd ett kort tag efter att jag åkt och sedan hade han glömt bort det. Hade tänkt åka dit och hälsa på i morgon men nu tror jag att jag väntar tills på söndag i alla fall...

Tänderna var som sagt i ett uruselt skick. Nästan alla i överkäken på ena sidan har gått av och många av tänderna är bara trasor. Men han kan tugga och har inte jätteont någonstans. I vanliga fall skulle tandläkaren rekommendera implantat och att man drar ut alla trasiga tänder men med en dement person så vill man inte så gärna göra plågsamma ingrepp och implantat fungerar nästan aldrig när man inte vant sig vid dem när man är klar i huvudet. Jag tycker att det är bra att tandläkaren talar om som det är och inte gör onödig ingrepp när det ändå inte kommer att fungera så jag får nog stå ut med att jag snart har en tandlös pappa... nu är det väl bäst att gå och lägga sig i morgon intar vi stugan även om vi åker hem på kvällen. Det är väl dags att börja fixa lite. Tänk när vi får flytta ut! Längtar!