Dagen har varit ovanligt tankekrävande... Började med lite jobb hemma för att sedan bege mig mot kommunhuset och en föreläsning i två timmar. Mycket intressant och bra inför skrivandet av vår verksamhetsplan. Sedan tillbaka till skolan för möte med rektor och skrivande av ovanstående VP och efter lite lunch ytterligare ett möte med planering av höstens matematikundervisning. Sedan kändes huvudet nästan sprängfyllt. Känner mig lite sur på kommunen som tänker betala ut en rejäl löneförhöjning till alla lärare men utelämnar speciallärare/pedagoger och fritidspedagoger... förstår inte riktigt varför vi inte är värda mera lön.Nu ikväll har jag varit och röjt lite i pappas hus. Vi röjer och röjer men... tomt verkar det aldrig bli! Brorsan hade kört i väg alla sopsäckar men jag lyckades nog få till två nya jag... Dessutom är det ju massor av saker man inte riktigt vet vad man ska göra med. Till att börja med tänkte jag spara alla mina gamla saker men... vem ska jag spara dem för? Om jag hade barn eller trodde att jag skulle få några så skulle jag nog spara för deras skull. De kanske det skulle vara kul att titta på mina gamla teckningar eller andra saker jag haft men nu. Jag vet att jag aldrig kommer att få några barn så det känns som ju mer man slänger desto mindre för dem som någon gång ska ta reda på efter mig att gå igenom. Låter det lite väl cyniskt? Men det är ju precis så...
Efter lite Thaimat sitter jag nu här och har lite ångest över att behöva packa mig in i bilen och åka mot stugan igen. Sambon är på väg hem från Sthlm men fick stå i bilkö i två timmar från centrala Stockholm till Arlanda så han kommer nog inte hem förrän sent. Jag känner att det vore allra skönast att stanna precis där jag är, i soffan framför TVn. Men jag skulle i alla fall bli tvungen att åka och handla för mat finns det inte mycket av här inte... men i stugan finns den! Så det är väl bara att packa ihop prylarna och bege sig ut mot havet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar