
I trädgården så är alla rabatter fixade... visst vill jag ha mer blommor i dem... men det funkar som det är nu också. Var faktiskt till grannen och stal en del perenner häromkvällen... det huset är till salu och de har inte tagit hand om rabatterna under de senaste åren. Det innebär att en del blommor har börjat växa där de inte ska växa och det var några av dem som jag lade beslag på. Vi får väl se om de etablerar sig. Jag älskar perenner så jag hoppas det! I dag har jag gjort iordning ytterligare en pallkrage och satt potatis i den. Nu är det bara en kvar att gräva upp för och plantera i ... men det är ingen brådska. Jag ska ha rabarber i den och jag har planterat den provisoriskt i en annan odlingsbänk just nu och jag är inte säker på att flytten lyckades. Tog rabarber från brorsan... Jag tänkte ju att jag skulle fotografera mina ansträngningar också men det har inte blivit gjort...
I dag har vi inte jobbat hela dagen utan varit iväg på restaurang och ätit lunch, tagit en promenad och bara suttit och njutit i solen också. Det är ju ändå Sveriges nationaldag. Vi funderade på att åka in till stan och kolla in firandet där men Måns Zemmerlöv mfl. men vi iddes helt enkelt inte.... Jag inser att jag lätt blir lite för enkelspårig och nästan lite folkskygg eller så ska jag inte säga... Men jag har inget behov av folk när jag är där. Får jag gräva i mina rabatter och fixa och dona så är jag nöjd. Men jag förstår att sambon kan behöva lite omväxling i bland.
I går bjöd vi brorsan och min brorsdotter på middag för de var ensamma hemma. De kom stressande lite sena och vi satte oss ute i kvällssolen och käkade middag. Brorsdottern frös men vi hämtade en filt och så började vi äta. När vi ätit på sin höjd i fem minuter vrider hon plötsligt lite på huvudet och kräks... mitt där vi bordet och helt utan förvarning. Inte massor men helt klart en kräka... Hon blir inte ledsen och gråter och hon mår inte mera dåligt men fryser och är trött så jag tar med henne in och lägger henne på soffan och bäddar hon henne med en hink bredvid om hon skulle må dåligt igen. Min mat är alldeles kall och mysigheten med middagen har ju helt försvunnit men vi äter klart och sedan är det ju bara att säga hejdå och låta storebror och brorsdotter åka hem. Utan efterrätt och efter att ha varit där i mindre än en timme... Konstigt kändes det och även om jag förstod att det inte hade med något jag serverade så kändes det så fel på något sätt. När de kom hem så verkade allt OK förutom att hon var trött. Men när de var på väg upp för att gå och lägga sig, vänder hon sig om i trappen och kräks ner precis hela trappan. I morse hade hon feber och sedan kom diarrén. Så att det var vanlig magsjuka var nog inget att tveka på... Nu är det bara att hoppas på att sambon och jag klarar oss från otäckheterna! De säger att det är arbetsdag i morgon. Jag har inte riktigt förstått vitsen ännu. Men bara man kommer dit brukar det gå ganska bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar