Snickrade ihop en lite julsaga i går kväll för att ha något med till den tomte min rektor fick i julpresent. Här kommer den:
Julsaga
Det var bara tre dagar kvar till julafton och det var dags att handla de sista julklapparna. Jag plockade undan det sista i tvättstugan och tog en promenad in till staden. Snön låg vit på träden och det var klart och kallt. Äntligen hade snön och vintern kommit så att julkänslan började infinna sig. Jag styrde stegen mot herraffären där jag oftast hittade presenter till min pappa. På väg dit gick jag förbi en liten presentbutik och bestämde mig för att gå in.
Butiken var full av julgodis, glögg, gammeldags bokmärkesänglar, tomtar, porslin och det doftade levande ljus och en svag aning av glögg. Jag började kika runt och då hör jag det plötsligt.
- Psst, kom hit! Viskar någon
Jag tittar mig omkring men ser igen utan fortsätter att titta på olika sorters honung. Då ser jag honom. Han är alldeles, alldeles underbar. Han står där och ser helt perfekt ut. Jag går långsamt fram och tittar noga.
- Snälla, du kan väl hjälpa mig.
Det är han som pratar, eller viskar snarare. Jag står där och tittar och försöker låtsas som ingenting… Då kommer kvinnan i butiken fram och säger:
- Visst är han fin? Det är hon som står i kassan som gjort honom. Det finns bara ett exemplar.
Jag håller med henne och hon fortsätter till en annan kund. Jag pillar lite på hans halsduk och han viskar:
- Snälla, kan du inte hjälpa mig härifrån? Jag är trött på att stå här i hyllan och att alla ska ta på mig. Jag skulle så gärna vilja följa med dig hem. Det är väl inte så att du bor på landet? Dit skulle jag vilja flytta!
Jag står kvar och inser att jag kan ju inte börja prata med honom. Då tror nog alla att julstressen slagit till ordentligt. Men jag lyfter sakta upp honom och vill så gärna ta med honom hem. Under sitter prislappen och han kostar inte så mycket som jag trodde, men ändå… Tre dagar före jul är plånboken ganska tom och alla klappar är inte köpta ännu. Att köpa något till mig själv just nu är inte att tänka på och jag vill ju att han ska komma till någon som verkligen uppskattar honom. Långsamt sätter jag ner honom. Plockar åt mig ett fint fat, lite kanderade nötter och några skorpor och ber att få dem i cellofan som present till min bror och svägerska på julafton. Sedan går jag med tunga steg och en sista längtande blick ut genom butiksdörren.
Jag fortsätter mitt julhandlande och lastad med kassar promenerar jag hemåt. Men när jag är nästan hemma bestämmer jag mig. Jag småspringer upp för trappan och in med kassarna. Ställer ner dem i hallen, plockar åt mig bilnycklarna och går ut igen. Jag tar bilen och åker tillbaka till affären och går in.
- Jag ska ha honom där! Min chef ska få honom i julpresent!
Och här är han nu till dig från alla oss. Nu får han bo på landet och slipper butikshyllan. Ta väl hand om honom och God Jul och Gott Nytt År!
torsdag 22 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar